• 2005: Jag och Sandra aker till Globen och inhandlar tva biljetter till Black Sabbath som spelade samma dag, 500 kr var betalade vi for tva sittplatser hogst upp
• 2006: Niklas och jag bestammer att fra och med idag ar vi tillsammans.
• 2007: Firar ett ar med Niklas samt Nikals mammas fodelsedag.
• 2008: jag kan inte minnas en dag som alla andra pa Aurea Vita
• 2009: Flyger fran Sydney till Stockholm efter att jag vart borta i sju manader.
• 2010: Aker runt i en minivan pa en DMZ(om vietnamkriget DMZ ar linjen mellan nord och syd dar de tva staterna delades upp)tour, inte sa vart. Didrik far reda pa att han kommit in pa Elteknik i Praktiska gymnasiet i Liljeholmen.
Jag minns alltsa den 3:e Juli ganska bra. Kanns som tio ar sen jag och Sandra var pa Black Sabbath.
De senaste veckan har vi tagit vart dykcert – vi klarade allt galant, alla skills och teorin – inte sa overdrivet svart men det kanns bra. Vi lamnade Nha Trang for Hoi An, dar fixade vi skraddarsydda pjucks mycket vart. Hoi An var en mysig liten turistig stad med fransk arkitektur – eller jag skulle saga typ europeisk men i lonely planet boken stod det att det var fransk. Varannan 70 procent av butikerna var skraddare resten var skomakare och nagra souvenirbutiker. Genom den lilla staden gick den en flod, over floden fanns det flera olika broar i olika stilar. Foljde man floden eller huvudvagen som gick langs med floden – som vi gjorde en dag da vi hyrde cyklar – kom man till havet. Vid havet fanns en endlos strand med vit, brannande het sand. Havet har jag markt – det ar mojligt att jag ar den enda som markt detta – att havet blir mindre salt ju langre norr man aker. Detta kan ju ocksa bara vara inbillning men i Mui Ne var vattnet sa salt att det kliade, i Nha Trang var det ocksa valdigt salt men det kliade inte men man kunde fortfarande se det lamna spar pa kroppen. I Hoi An kandes det battre och vattnet var ocksa svalare an i soder. Didde klagar jag tycker det ar jatteskont och svalkande nar man gar runt och svettas i 40 grader. Jag vill nog aka tillbaka till Hoi An, det kandes fridfullt dar trots alla forsaljare som nastan forfoljer en.
Didrik sager att han gillar Hue battre an Hoi An, det ar en storre stad och det verkar finans mer craic och maten ar billigare. Vi ahr hittat en liten restaurang dar vi atit middag tva dagar i rad samt frukost jattebilligt och asgott. Vi hittade en supermarket en stor en. Sa nu vet vi exakt hur mycket pengar vi blir lurade pa overallt annars. Vi kopte forst vietnamesist choklad, den smakade helt seriost spya. Sen gisck vi tillbaka och kopte picnic, vattenmelon, yoghurt, kakor. Men det borjade aska sa vi beslot oss att packa ihop kalaset och avsluta vattenmelonen pa hotelrumsbalkongen istallet, efter att vi kopt en flaska vin.
lördag 3 juli 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

2 kommentarer:
haahahahahaha! Jag älskar ditt sätt att beskriva er resa! Jag kan se det framför mig och känna av er sinnesstämning på de olika platserna. Du får det att verka så hila härligt så jag vill xo åka dit. Underbart m er picknick!! Tur att de har vattenmelon! Har Didde lärt sig dricka vin!?... jösses!!
Sköt om er gullungar!
Mama
Hej på er! Ser ut som ni har det fantastiskt bra. Kul att få hänga med på eran resa. Kram på er Diana mammas kompis
Skicka en kommentar