Jag har atit en halv lakerolask pa ca fem minuter. Det ar sa jag ater lakerol, tar en ny innan jag ens svalt den forsta. Och jag tuggar oftast pa dem, inte suger som man ska. Eller som man ska och ska men det ar val det som ar tanken att man ska suga pa dom?
Jag sag forskrackt pa mitt boardingpass att min plats var 37G, beroende pa vilket typ av flyg man aker (ibland nar man flyger inrikes ar det bara tva rader med tresitsar) ar fonsterplatserna antingen A, F eller J. G ar aldrig en fonsterplats. Den ar nog till och med i mitten! I mitten raden vid aisleseat fick jag sitta. Som tur var det ett tomt sate mellan mig och tonarsslyngeln i E-satet. Han hade rakat har och en vit piketroja knappt hela vagen upp. Fotterna hade han prytt med ett par svarta foppatofflor, den onda uppfinning ingen tagit sig for med att forinta an. I raden bredvid mig satt en familj med en svensk pappa och asiatisk mama. Jag tankte inskrankt ”undra vad han betalade for henne”(jag ansag att hon va lite out of his league) sen horde jag att hon talade klockren svenska och andrade asikt att hon bara inte insag hur ocharmig hennes man var.
De forsta fem minuterna pa planet tar pappan fram en tidnig och sager till sin dotter att han ska lara henne nagot sprak(jag antar thailandskaa eftersom det vat thaiairs tidning) Han borjar lasa med sin jobbiga dialket och ansala rost, Hur amr du? How are you? ”nagonting-pa-thailandska-som-han-inte-kan-uttala-ordentligt”.
Jag tappade da hoppet pa manskligheten och undrade varfor i helvete aker jag till samma stalle som han ska till?
Planet var utan tvekan det olyxigaste jag vart pa – typ 12 timamrs flyg utan tv! Vad fan? Till och med budgetflygen som flyger inrikes i Australien har en liten tv installerat i varje sate. Jag lyssnade pa iPod och forsokte somna.
Framme pa Arlanda ar alla overdrivet svenska och staller sig overdrivet nara rullbandet dar vaskorna kommer ut. Alla suckar och stonar nar rullbandet sluta funka i ca 2 minuter – de har allat ydligen jattebrattom och det ar otroligt synd om dem alla som far vanta i 2 minuter till. Stackarna.
Nar jag hamtat min vaska gar jag till en bankomat och tar ut 1000 svenska riksdaler. 500lapparna ar sa stora och pappriga. Det kanns konstigt med svenska pengar. Pa Pressbyran inhandlade jag en ask Lakerol salvi och en festis cactus lime. Jag kan inte ens minnas sist jag drack festis.Det enda jag kunde tanka pa nar jag sag raderna med festisar var nar Johan Glans pa Stockholm live berattar om att han onskade att han var som Darth Vader. Ha en svart mantel fladdrande efter sig och dam dam dam dam dada dam dada(fattar ni?) och sa gar han in pa pressbyran och bestaller en festis. Haha tankte jag och kopte ocksa en festis, dock utan manteln och musiken. Istallet har jag utsmetat smink, platt har och pasar under ogonen – lika skrammande som Darth vader kanske?
Nu har jag tre sma lakeroltabletter kvar.
Jag har ingen aning om vad klockan ar svensk tid eller den ar nog tio i atta tror jag. Diddes plan anlander klockan 12.10. Mama ska aka direkt fran gymmet som hon stanger klockan 11 i sodertalje och sen aka till Arlanda och hamta sin alskade lilla son. Vad hon ine vet ar att hennes alskade dotter ocksa tankte bli upphamtad. Nar klocakn borjar narma sig tolv ska jag kila ner till nedervaningen och satta mig nagonstans utom syn hall och vanta tills klockan ar exakt tolv tio och da gar jag for att hitta mamas bil och sa ska jag sta dar och vanta tills de kommer. Ja det ar min plan, jag hoppas att allt gar som planerat.
Nu har jag inga lakerol kvar alls.
onsdag 28 juli 2010
lördag 17 juli 2010
Kiss me, kiss me quick
Dagen har spenderats till mestadels pa vart hotellrum. Vi gick ut och at middag och besokte varan favoritpub - the sharmrock - surprise surprise den ar irlandsk. dar kanner de oss och bartendern ve exakt vad vi vill ha. och varje gang barmanagern ar dar far didde nagon form av gratis dricka. idag blev det en shot absolut, han drack motvilligt, men var glad anda. Jag fick for ovanligthetens skull ocksa gratis, ett glas vitt. Mycket uppskattat, heja Bruce!
Vi har nu tva och en halv dag kvar av var femveckors resa. Imorgon checkar vi ut fran hotellet och spenderar dagen forhoppningsvis pa stranden och sen aker vi nattbuss tillbaks till ho Chi Minh. Sen en dag och en natt i Ho Chi Minh och tidig tisdag morgon aker vi till flygplatsen. mitt flyg till Darwin gar klockan nio, Didde far vanta tills klockan fem ensam da gar hans flyg tillbaks til Sverige.
Jag vet inte riktigt om jag ska resa forst eller forsoka jobba anr ajg kommer till darwin jag far bestamma nar jag komemr dit. Lite drygt att soka jobb igen, jag har inte sa varst mycket emot att jobba men att soka jobb ar nog det drygaste som finns. Lam, lamare, lamast. Mmm.
Vi har nu tva och en halv dag kvar av var femveckors resa. Imorgon checkar vi ut fran hotellet och spenderar dagen forhoppningsvis pa stranden och sen aker vi nattbuss tillbaks till ho Chi Minh. Sen en dag och en natt i Ho Chi Minh och tidig tisdag morgon aker vi till flygplatsen. mitt flyg till Darwin gar klockan nio, Didde far vanta tills klockan fem ensam da gar hans flyg tillbaks til Sverige.
Jag vet inte riktigt om jag ska resa forst eller forsoka jobba anr ajg kommer till darwin jag far bestamma nar jag komemr dit. Lite drygt att soka jobb igen, jag har inte sa varst mycket emot att jobba men att soka jobb ar nog det drygaste som finns. Lam, lamare, lamast. Mmm.
lördag 3 juli 2010
3:e Juli
• 2005: Jag och Sandra aker till Globen och inhandlar tva biljetter till Black Sabbath som spelade samma dag, 500 kr var betalade vi for tva sittplatser hogst upp
• 2006: Niklas och jag bestammer att fra och med idag ar vi tillsammans.
• 2007: Firar ett ar med Niklas samt Nikals mammas fodelsedag.
• 2008: jag kan inte minnas en dag som alla andra pa Aurea Vita
• 2009: Flyger fran Sydney till Stockholm efter att jag vart borta i sju manader.
• 2010: Aker runt i en minivan pa en DMZ(om vietnamkriget DMZ ar linjen mellan nord och syd dar de tva staterna delades upp)tour, inte sa vart. Didrik far reda pa att han kommit in pa Elteknik i Praktiska gymnasiet i Liljeholmen.
Jag minns alltsa den 3:e Juli ganska bra. Kanns som tio ar sen jag och Sandra var pa Black Sabbath.
De senaste veckan har vi tagit vart dykcert – vi klarade allt galant, alla skills och teorin – inte sa overdrivet svart men det kanns bra. Vi lamnade Nha Trang for Hoi An, dar fixade vi skraddarsydda pjucks mycket vart. Hoi An var en mysig liten turistig stad med fransk arkitektur – eller jag skulle saga typ europeisk men i lonely planet boken stod det att det var fransk. Varannan 70 procent av butikerna var skraddare resten var skomakare och nagra souvenirbutiker. Genom den lilla staden gick den en flod, over floden fanns det flera olika broar i olika stilar. Foljde man floden eller huvudvagen som gick langs med floden – som vi gjorde en dag da vi hyrde cyklar – kom man till havet. Vid havet fanns en endlos strand med vit, brannande het sand. Havet har jag markt – det ar mojligt att jag ar den enda som markt detta – att havet blir mindre salt ju langre norr man aker. Detta kan ju ocksa bara vara inbillning men i Mui Ne var vattnet sa salt att det kliade, i Nha Trang var det ocksa valdigt salt men det kliade inte men man kunde fortfarande se det lamna spar pa kroppen. I Hoi An kandes det battre och vattnet var ocksa svalare an i soder. Didde klagar jag tycker det ar jatteskont och svalkande nar man gar runt och svettas i 40 grader. Jag vill nog aka tillbaka till Hoi An, det kandes fridfullt dar trots alla forsaljare som nastan forfoljer en.
Didrik sager att han gillar Hue battre an Hoi An, det ar en storre stad och det verkar finans mer craic och maten ar billigare. Vi ahr hittat en liten restaurang dar vi atit middag tva dagar i rad samt frukost jattebilligt och asgott. Vi hittade en supermarket en stor en. Sa nu vet vi exakt hur mycket pengar vi blir lurade pa overallt annars. Vi kopte forst vietnamesist choklad, den smakade helt seriost spya. Sen gisck vi tillbaka och kopte picnic, vattenmelon, yoghurt, kakor. Men det borjade aska sa vi beslot oss att packa ihop kalaset och avsluta vattenmelonen pa hotelrumsbalkongen istallet, efter att vi kopt en flaska vin.
• 2006: Niklas och jag bestammer att fra och med idag ar vi tillsammans.
• 2007: Firar ett ar med Niklas samt Nikals mammas fodelsedag.
• 2008: jag kan inte minnas en dag som alla andra pa Aurea Vita
• 2009: Flyger fran Sydney till Stockholm efter att jag vart borta i sju manader.
• 2010: Aker runt i en minivan pa en DMZ(om vietnamkriget DMZ ar linjen mellan nord och syd dar de tva staterna delades upp)tour, inte sa vart. Didrik far reda pa att han kommit in pa Elteknik i Praktiska gymnasiet i Liljeholmen.
Jag minns alltsa den 3:e Juli ganska bra. Kanns som tio ar sen jag och Sandra var pa Black Sabbath.
De senaste veckan har vi tagit vart dykcert – vi klarade allt galant, alla skills och teorin – inte sa overdrivet svart men det kanns bra. Vi lamnade Nha Trang for Hoi An, dar fixade vi skraddarsydda pjucks mycket vart. Hoi An var en mysig liten turistig stad med fransk arkitektur – eller jag skulle saga typ europeisk men i lonely planet boken stod det att det var fransk. Varannan 70 procent av butikerna var skraddare resten var skomakare och nagra souvenirbutiker. Genom den lilla staden gick den en flod, over floden fanns det flera olika broar i olika stilar. Foljde man floden eller huvudvagen som gick langs med floden – som vi gjorde en dag da vi hyrde cyklar – kom man till havet. Vid havet fanns en endlos strand med vit, brannande het sand. Havet har jag markt – det ar mojligt att jag ar den enda som markt detta – att havet blir mindre salt ju langre norr man aker. Detta kan ju ocksa bara vara inbillning men i Mui Ne var vattnet sa salt att det kliade, i Nha Trang var det ocksa valdigt salt men det kliade inte men man kunde fortfarande se det lamna spar pa kroppen. I Hoi An kandes det battre och vattnet var ocksa svalare an i soder. Didde klagar jag tycker det ar jatteskont och svalkande nar man gar runt och svettas i 40 grader. Jag vill nog aka tillbaka till Hoi An, det kandes fridfullt dar trots alla forsaljare som nastan forfoljer en.
Didrik sager att han gillar Hue battre an Hoi An, det ar en storre stad och det verkar finans mer craic och maten ar billigare. Vi ahr hittat en liten restaurang dar vi atit middag tva dagar i rad samt frukost jattebilligt och asgott. Vi hittade en supermarket en stor en. Sa nu vet vi exakt hur mycket pengar vi blir lurade pa overallt annars. Vi kopte forst vietnamesist choklad, den smakade helt seriost spya. Sen gisck vi tillbaka och kopte picnic, vattenmelon, yoghurt, kakor. Men det borjade aska sa vi beslot oss att packa ihop kalaset och avsluta vattenmelonen pa hotelrumsbalkongen istallet, efter att vi kopt en flaska vin.
fredag 25 juni 2010
Simply knowing you exist ain't good enough for me
12 dagar i Vietnam. Nu i Nha Trang. Vagen hit var en mindre lustig resa som borjade med att vanta pa att bussen skulle komma i 4 timmar. Efter att ha vantat i ca 3 h och 30 minuter anlander en stor van istallet for en buss, vi tanker da att vi helt enklekt far en lite intimare resa an tankt till Nha Trang. Vi ar val tio stycken plus packning som trangs i vanen. Vi aker runt i Dalat – eller det kandes inte riktigt som att vi var pa vag ifran Dalat mer som om vi akte pa en liten tour runt i staden. Chaffisen och en kille som agrerar nagon form av reseledare/organiserare/bussforetaganstalld/anstalld sitter och pratar i mobilen och helt plotsligt skriker han till och sa tutar chaffisen till en buss som vi moter vi vander om och bussen har parkerat vid sidan av vagen. Vi lassas ut ur vanen och ska bli inlassade i bussen. Resenaraerna som har akt med bussen fran Nha Trang berattar lite smatt om resan. Nagot var fel pa motorn sa chaffisen stannade vid vattenfall och fyllde pa kylaren eller nagot sant nagra ganger. De hade tva 45 minuters stopp sa motorn kunde svalkas ner, chaffisen ahde ocksa lyckats kora in i en stillastaende bulldozer och totalkvaddat min-svenska-ar-sadalig-these-days-men-det-var-liksom-ovanfor-hjulet-dar-metallen-hangde-lost-och-riskerade-att-punktera-dacket-typ vi vagrade i alla fall att ga in i bussen oc fick darfor vanta i ytterligare nagon timme. Sen kom en till van sa det blev en ratt intim resa till Nha Trang anda.
Alla pa bussen checkade in pa samma hotel och sen gick vi och kaka tillsammans. Eller ja, Didde och en engelsman vid namn Henry at pa ett gatustand dar de andra bara drack. Trevligt avslut pa en mycket kaotisk och mindre produktiv dag.
Dagen efter (igar) starades dagen med ett morgondopp och sen gick vi runt i Nha Trang. Vi hittade en dyksola och fick ett valdigt bra erbjudande, en open water dive course for 225 dollar per skalle. I detta ingar 3 dagar med 6 dyk, utrustning, certifikat, frukost, lunch och gratis boende ovanpa dykklubben. Vart.
Sa vi checkade ut fran hotellet och traskade bort till dkklubben och fick borja med att kolla pa en informationsvideo om dykning.
Sen traskade vi runt lite till och stotte pa Henr igen, med Henry inhandlade vi en vattenmelon och gick ner till stranden och slafsade i oss den. Det var vart egentliga mal med dagen att kopa tva skedar och en kniv ssa vi kunde kopa en vattenmelon och dela den i tva och gropa ur den och ata till frukost. Tyvarr hittade vi ingen kniv. Nar Henry fick reda pa detta bidrog han med sin fickkniv och vi var raddade – for en stund.
Sa hngde vi runt ett tag tog en ol och gick och kollade england matchen.
Idag avgick dyksallskapet klockan 7.30. Annu en gang lastades vi in i en van och for ivag till hamnen dar vi akte bat som tog oss till var dykningsdestination. Vi fick vatdrakter och annan utrsutning och en liten lektion pa tecken och annat nodvandigt nar man dyker.
Det var till en borjan ratt svart att andas munstycket men man vande sig ratt snabbt. Forsta dyket var lite knepigt det andra gick myket battre vi behver nu mest ova pa att liksom hanga viktlosa och inte flyt upp till ytan eller sjunka till bottnen – sa typ lara sig trixa med sin BC pa ett bra satt, de ni.
Alla pa bussen checkade in pa samma hotel och sen gick vi och kaka tillsammans. Eller ja, Didde och en engelsman vid namn Henry at pa ett gatustand dar de andra bara drack. Trevligt avslut pa en mycket kaotisk och mindre produktiv dag.
Dagen efter (igar) starades dagen med ett morgondopp och sen gick vi runt i Nha Trang. Vi hittade en dyksola och fick ett valdigt bra erbjudande, en open water dive course for 225 dollar per skalle. I detta ingar 3 dagar med 6 dyk, utrustning, certifikat, frukost, lunch och gratis boende ovanpa dykklubben. Vart.
Sa vi checkade ut fran hotellet och traskade bort till dkklubben och fick borja med att kolla pa en informationsvideo om dykning.
Sen traskade vi runt lite till och stotte pa Henr igen, med Henry inhandlade vi en vattenmelon och gick ner till stranden och slafsade i oss den. Det var vart egentliga mal med dagen att kopa tva skedar och en kniv ssa vi kunde kopa en vattenmelon och dela den i tva och gropa ur den och ata till frukost. Tyvarr hittade vi ingen kniv. Nar Henry fick reda pa detta bidrog han med sin fickkniv och vi var raddade – for en stund.
Sa hngde vi runt ett tag tog en ol och gick och kollade england matchen.
Idag avgick dyksallskapet klockan 7.30. Annu en gang lastades vi in i en van och for ivag till hamnen dar vi akte bat som tog oss till var dykningsdestination. Vi fick vatdrakter och annan utrsutning och en liten lektion pa tecken och annat nodvandigt nar man dyker.
Det var till en borjan ratt svart att andas munstycket men man vande sig ratt snabbt. Forsta dyket var lite knepigt det andra gick myket battre vi behver nu mest ova pa att liksom hanga viktlosa och inte flyt upp till ytan eller sjunka till bottnen – sa typ lara sig trixa med sin BC pa ett bra satt, de ni.
måndag 21 juni 2010
They took your soul and left you out to dry
Tre harliga dagar i dalat avklarade om en halvtimme kommer bussen som ska ta oss till Nha Trang - en livlig strandstad. Forhoppningsvis livlig.
söndag 20 juni 2010
Is he more into young girls with dyed black hair? I'm in love with your brother
"- This jump is 11 meter, you run and jump there and to the waterfall. This one is 7 meter you go down and jump.
- Okay so you just run and jump?
- Yes."
Tankte inte bara hoppade, sa javla vart.
Dagen borjade med att Didde vaknade till vid fyra fem tiden - Diddes dygnrytm har blivit lite forstord. Efter att han brant sig pa axlarna efter en hel dag i solen pa moppen vi hyrde, sov didde i fler timmar pa dagen. jag lyckades aldrig somna och ar nog fortfarande pa Australiensk tid(vilket gor mig till en mormor for australien ligger typ tre timamr fore sa jag ar trott vid nio vietnamesisk tid vilket skulle vara nagon gang kring midnatt i australien och vaknar typ vid sju och ar klarvaken). Didde vande dock helt pa dygnet sa han lag vaken hela natten och kollade pa filmer pa min data nar jag lag och sov. Igar somnade han vid klockan sex efter att ha vart vaken sen typ samma tid dagen innan. Darfor vaknade han tidigt imorse. jag var fortfarande trott och vi skulle inte bli hamtade fran hotellet forns 8.30 sa jag somnade om. keing sju gick vi upp och at frukost - inte gratis pa hotellet som de sa nar vi checkade in- sa da gick vi till ett litet smargasstand utanfor hotellet.
Var guide kommer i en lite minibuss. I minibussen sitter en chuaffor, tva guider och tva andra backpackers. Vi smapratar lite med de andra backpackarna en av guiderna(Hi heter han eller det stavas nog inte sa men det uttalas sa, My name is hi as in hello!) fragar ar vi fran england, nej vi ar fran sverige sager vi. - Vad bra! utrbrister backpackern som sitter bredvid Didde. Alltsa ocksa fran Sverige, Peter och Wendy. peter var fran vastergotland men ar nu bosatt med Wendy som ar fran holland pa soder i stockholm. Till skillnad fran oss visste de vad sjalv atouren gick ut pa. Vi forstokte fa reda pa vad touren handlade om fran var hotellpersonal Phoh men hans engelska ar inte det basta och han kunde inte riktigt finna orden. Vi visste inte vad abseiling var men han visade bilder pa google och vi tyckte att det sag bra ut.
Helt klart pleasantly surprised, inga forvantningar alls och det var verkligen sa javla kul. For de som itne vet(jag vet inte om det har ar annu en san dar grej som hela varlden vet vad det ar forutom jag) abseiling ar nar man liksom hoppar ner for ett berg eller man ar fastspand i ett sele och ett rep som ar fastspant i sitt sele och i toppen av berget/klippan man ska hoppa ner fran. Man lutar sig bakat huvudet mot klippan och tar sma steg eller hoppar ner for klippan. Vi fick gora det pa torra klippor och i ett vattenfall och sen pa en torrklippa och hoppa ner i ett vattenfall. Sjukt kul. Vi fick ocksa slide-a ner for smavattenfall och hoppa ut for en 11 meter hog klippa ner i vatten under ett vattenfall. jag var den enda som gjorde det tva ganger - adrenalinkick ganger hundra!
Sa javla kul och sa javla vart, latt att jag vill gora det igen. Didde tycket ocksa att det var sjukt kul, naturligtvis.
mina forsta dagar i Vietnam spenderade jag med nagra killar jag delade rum med pa mitt hotel(lustiga i det hela var att nar jag bokade sa stod det att det var ett 4 bed female dorm men det var bar jag som var female i detta female dorm- storde mig inte speciellt ar sa van att dela rum med svettiga killar vid det har laget anda)Ivan hette en kille(egentligen inte han har ett riktigt malaysianskt namn men vastlanningar kan inte uttala det odentligt sa han har namnet Ivan nar han reser) fran malaysia dara, han rest runt i thailand, laod och vietnam i flera veckor och intruerade mig hur man prutar ordentligt, hur man sager tack och nej och ris och nudlar. vi traskade runt i Ho chi minh pa dagen. nar vi kom tillbaks till rummet hade det flyttat in tva engelska pojkar(ja, pojkar de var fodda 91 alltsa 19 ar gamla och ajg vet jag var 19 nar jag akte till australien men de ar annorlunda for jag ar ta mig faen fodd pa 80-talet!) Jamie(mitt favvonamn)och terry var fran wallingford? i england ligger en bit utanfor London. Jamie och terry var underhallande vi at middag(nudelsoppa i ett typ gatukok - jattegott) och gick sen och drack billig ol pa en pub som var oppen 24/24, ja 24/24.
Vi var alla tre helt slut och somnade klockan atta(forsta du vad jag menar - mormorvarning pa mig!)
nasta dag spenderades med att vandra runt i h0 chi minh samt ga pa zoo - vardelost zoo med sorgsna djur i sma inhangnader intradet gick pa 3,5 svenska kronor. Pa kvallen kollade vi fotboll Holland - Danmark och japan - kameroon. Ivans van Yum fran japan hangde med oss denna kvall.
Didrik missade sitt plan till malaysia i frankfurt och fick vanta i typ timmar och flog till bangkok istallet sen ho chi minh. Duktig lillebror klarade detta galant utan panik. jag fick vanta sex extra timmar vilket jag inte var overlycklig over.
Han kom till slut iaf vilket fick mig att nastan hoppa av gladje eller skutta lite tror jag faktiskt jag gjorde.
Vi borjade, jag borjade med att pruta pa taxin som vagrade ta mitt pris men gick till slut med att ha metern och tog varldens omvag tills vi var uppe i priset han ville fran borjan, jag sa da at honom att stanga av taxametern och vi tar priset du ville han gick med pa det och forsokte bortforklara sig pa kracklig engelska att han var absolut tvungen att ta en omvag genom ett slumomrade. Jaja.
Val framme pa hostellet(jag hade dagen innan forsokt beratta for hotellagerskan att min lillebror skulle komma och om han kunde fa plats i mitt rum dar det bara var jag och ivan anda hon sa att detta var helt okej) Tidigt pa morgonen hade jag tre marinsoldater i mitt och Ivans rum, de sa att de skulle bli satta i ett rum nar alla checkat ut. Nar jag kom tillbaks med didde bodde de fortfarande i mitt rum och allt verkade fullbokat. Hitellagerska gick da runt med oss i nagra rum och fragade alla i rummet hur manga de var som bodde dar efter tre rum fick didde en sang pa femte avningen i ett rum med typ nio sangar i - stort rum faktiskt och tva duschar hade de minnsann - battre an mitt rum faktiskt. Didde dumpa sina grejor och sa gick vi pa resataurangjakt och besamde oss efter mycket om och men for ett litet stalle med billig mat och en gullig farmor som hangde utanfor pa trottoaren i en tradgardstol.
klockan sju pa morgonen tog vi bussen till Mui ne, en liten somnig strandort 5 timmar(220km)utanfor ho chi minh. Mysgit stalle vi chillade mest runt i nagra dagar, hade ett schysst hotel, sov, at, badade, akte moped, kollade sanddynor och lite turistgrejer, drack billig ol, didde slog till med nagon feminin drink.. Lite sa valdigt soft och skont.
Sa till en borjan har resan gatt valdigt bra, imorgon ska vi forsoka hitta en easyrider - en vietnamesisk guide som aker runt pa sina mopeder och visar turister runt om och utanfor Dalat(dar vi ar nu en stad uppe i bergen lite kyligare klimat har vilket ar en skon omvaxling) De ska tydligen va valdigt bra.
I overmorgon bar det av till Nha Trang, ska vara ett livligare och storre alternativ till Mui ne. Excited.
- Okay so you just run and jump?
- Yes."
Tankte inte bara hoppade, sa javla vart.
Dagen borjade med att Didde vaknade till vid fyra fem tiden - Diddes dygnrytm har blivit lite forstord. Efter att han brant sig pa axlarna efter en hel dag i solen pa moppen vi hyrde, sov didde i fler timmar pa dagen. jag lyckades aldrig somna och ar nog fortfarande pa Australiensk tid(vilket gor mig till en mormor for australien ligger typ tre timamr fore sa jag ar trott vid nio vietnamesisk tid vilket skulle vara nagon gang kring midnatt i australien och vaknar typ vid sju och ar klarvaken). Didde vande dock helt pa dygnet sa han lag vaken hela natten och kollade pa filmer pa min data nar jag lag och sov. Igar somnade han vid klockan sex efter att ha vart vaken sen typ samma tid dagen innan. Darfor vaknade han tidigt imorse. jag var fortfarande trott och vi skulle inte bli hamtade fran hotellet forns 8.30 sa jag somnade om. keing sju gick vi upp och at frukost - inte gratis pa hotellet som de sa nar vi checkade in- sa da gick vi till ett litet smargasstand utanfor hotellet.
Var guide kommer i en lite minibuss. I minibussen sitter en chuaffor, tva guider och tva andra backpackers. Vi smapratar lite med de andra backpackarna en av guiderna(Hi heter han eller det stavas nog inte sa men det uttalas sa, My name is hi as in hello!) fragar ar vi fran england, nej vi ar fran sverige sager vi. - Vad bra! utrbrister backpackern som sitter bredvid Didde. Alltsa ocksa fran Sverige, Peter och Wendy. peter var fran vastergotland men ar nu bosatt med Wendy som ar fran holland pa soder i stockholm. Till skillnad fran oss visste de vad sjalv atouren gick ut pa. Vi forstokte fa reda pa vad touren handlade om fran var hotellpersonal Phoh men hans engelska ar inte det basta och han kunde inte riktigt finna orden. Vi visste inte vad abseiling var men han visade bilder pa google och vi tyckte att det sag bra ut.
Helt klart pleasantly surprised, inga forvantningar alls och det var verkligen sa javla kul. For de som itne vet(jag vet inte om det har ar annu en san dar grej som hela varlden vet vad det ar forutom jag) abseiling ar nar man liksom hoppar ner for ett berg eller man ar fastspand i ett sele och ett rep som ar fastspant i sitt sele och i toppen av berget/klippan man ska hoppa ner fran. Man lutar sig bakat huvudet mot klippan och tar sma steg eller hoppar ner for klippan. Vi fick gora det pa torra klippor och i ett vattenfall och sen pa en torrklippa och hoppa ner i ett vattenfall. Sjukt kul. Vi fick ocksa slide-a ner for smavattenfall och hoppa ut for en 11 meter hog klippa ner i vatten under ett vattenfall. jag var den enda som gjorde det tva ganger - adrenalinkick ganger hundra!
Sa javla kul och sa javla vart, latt att jag vill gora det igen. Didde tycket ocksa att det var sjukt kul, naturligtvis.
mina forsta dagar i Vietnam spenderade jag med nagra killar jag delade rum med pa mitt hotel(lustiga i det hela var att nar jag bokade sa stod det att det var ett 4 bed female dorm men det var bar jag som var female i detta female dorm- storde mig inte speciellt ar sa van att dela rum med svettiga killar vid det har laget anda)Ivan hette en kille(egentligen inte han har ett riktigt malaysianskt namn men vastlanningar kan inte uttala det odentligt sa han har namnet Ivan nar han reser) fran malaysia dara, han rest runt i thailand, laod och vietnam i flera veckor och intruerade mig hur man prutar ordentligt, hur man sager tack och nej och ris och nudlar. vi traskade runt i Ho chi minh pa dagen. nar vi kom tillbaks till rummet hade det flyttat in tva engelska pojkar(ja, pojkar de var fodda 91 alltsa 19 ar gamla och ajg vet jag var 19 nar jag akte till australien men de ar annorlunda for jag ar ta mig faen fodd pa 80-talet!) Jamie(mitt favvonamn)och terry var fran wallingford? i england ligger en bit utanfor London. Jamie och terry var underhallande vi at middag(nudelsoppa i ett typ gatukok - jattegott) och gick sen och drack billig ol pa en pub som var oppen 24/24, ja 24/24.
Vi var alla tre helt slut och somnade klockan atta(forsta du vad jag menar - mormorvarning pa mig!)
nasta dag spenderades med att vandra runt i h0 chi minh samt ga pa zoo - vardelost zoo med sorgsna djur i sma inhangnader intradet gick pa 3,5 svenska kronor. Pa kvallen kollade vi fotboll Holland - Danmark och japan - kameroon. Ivans van Yum fran japan hangde med oss denna kvall.
Didrik missade sitt plan till malaysia i frankfurt och fick vanta i typ timmar och flog till bangkok istallet sen ho chi minh. Duktig lillebror klarade detta galant utan panik. jag fick vanta sex extra timmar vilket jag inte var overlycklig over.
Han kom till slut iaf vilket fick mig att nastan hoppa av gladje eller skutta lite tror jag faktiskt jag gjorde.
Vi borjade, jag borjade med att pruta pa taxin som vagrade ta mitt pris men gick till slut med att ha metern och tog varldens omvag tills vi var uppe i priset han ville fran borjan, jag sa da at honom att stanga av taxametern och vi tar priset du ville han gick med pa det och forsokte bortforklara sig pa kracklig engelska att han var absolut tvungen att ta en omvag genom ett slumomrade. Jaja.
Val framme pa hostellet(jag hade dagen innan forsokt beratta for hotellagerskan att min lillebror skulle komma och om han kunde fa plats i mitt rum dar det bara var jag och ivan anda hon sa att detta var helt okej) Tidigt pa morgonen hade jag tre marinsoldater i mitt och Ivans rum, de sa att de skulle bli satta i ett rum nar alla checkat ut. Nar jag kom tillbaks med didde bodde de fortfarande i mitt rum och allt verkade fullbokat. Hitellagerska gick da runt med oss i nagra rum och fragade alla i rummet hur manga de var som bodde dar efter tre rum fick didde en sang pa femte avningen i ett rum med typ nio sangar i - stort rum faktiskt och tva duschar hade de minnsann - battre an mitt rum faktiskt. Didde dumpa sina grejor och sa gick vi pa resataurangjakt och besamde oss efter mycket om och men for ett litet stalle med billig mat och en gullig farmor som hangde utanfor pa trottoaren i en tradgardstol.
klockan sju pa morgonen tog vi bussen till Mui ne, en liten somnig strandort 5 timmar(220km)utanfor ho chi minh. Mysgit stalle vi chillade mest runt i nagra dagar, hade ett schysst hotel, sov, at, badade, akte moped, kollade sanddynor och lite turistgrejer, drack billig ol, didde slog till med nagon feminin drink.. Lite sa valdigt soft och skont.
Sa till en borjan har resan gatt valdigt bra, imorgon ska vi forsoka hitta en easyrider - en vietnamesisk guide som aker runt pa sina mopeder och visar turister runt om och utanfor Dalat(dar vi ar nu en stad uppe i bergen lite kyligare klimat har vilket ar en skon omvaxling) De ska tydligen va valdigt bra.
I overmorgon bar det av till Nha Trang, ska vara ett livligare och storre alternativ till Mui ne. Excited.
fredag 11 juni 2010
Please don't drop me home, because it's not my home it's their home and I'm welcome no more
Om nagra timmar kommer jag paborja min overdrivet langa resa - som egentligen inte ar speciellt lang men tar javligt lang tid. Imorgon anlander jag i Vietnam sent pa kvallen och kommer troligtvis va helt slut - av nagon anledning tyckte jag att det var en kalasbra ide att ga ut och bli kalaspackad och inte traggla hem forns fem imorse. jag kommer inte sova i en ordentlig sang pa over ett dygn sa det passade ju utmark att sova endast tre timmar inatt - heja mig och mina planning skills.
Min ursakt var ju da att Nuala och Roma flog in fran Melbourne och hade nagra timmar i brisbane innan de tidigt imorse tog bussen till Rainbow Beach. Det var trevligt att traffa flickorna igen och vi drack som aldrig forr jag vet inte hur mycket ol jag drack men ack ack kanner mig fortfarande inte helt ratt i huvudet och da ar klockan elva minuter over tre pa eftermiddagen.
Dagen har spenderats med att gora diverse arenden som att vaxla pengar, ta foto for mitt visum - i vanlig ordning ser jag forjavlig ut, ringa min gamla chef och arrangera for min skatteaterbaring, mejlat hostelet och informerar en gang till om min sena ankomst, inhandlat en ny bok for mina 20 timmar i Darwin och lite sa. Nu sitter jag igen pa donken - nagon forvanad?
jag inhandlade ocksa en burk med insketrepellent som ska skydda mot malaria och duenge myggor, vi hoppas den funkar sa jag slipper duenge feber - det har tydligen inget botemedel sa da far man bara ligga och do eller kanske inte do men va sjuk.
Nu sitter jag pa Darwin airport efter en 4 timmars resa fran Brisbane klockan ar sju minuter over tva sager datorn men det tror jag inte att den ar mobilenn sager atta minuter ovet ett, jag tror klockan ar trettioatta minuter over ett. Australien i ett notskal med alla sina tidskillnader smatt forvirrande andra tiden en halvtimme liks, vad lamt.
Det verkar bara finnas en terminal har i Darwin, i vanliga fall skulle jag val ha anlant pa en inrikes terminal men den verkar vara ganska blandad for dar jag gick av finns ocksa check in for internationella flyg. Detta passar mig utmarkt jag behover bara slapa a min vaska nagra hundra meter. Just nu sitter jag pa en bla soffa det finns ett antal blaa soffor de star alla uppradade langs glasvaggen utanfor star taxis och vantar. De andra sofforna ockuperas av andra backpackers som sover, jag ar alltsa inte ensam och kanner mig mycket glad over detta. Har hort skrackhistorier om folk som inte far vanta pa flygplatsen utan blir utkastade och far sitta utanfor och vanta tills det ar dags att checka in. Eller skrack och skrack historier detta hande Jesse nar han skulle aka hem till Irland jag kan tanka mig att han var for full.
Forhoppningsvis komemr ingen kasta ut mig. Jag funtar pa att lasa in mina vaskor och kila in till darwin lte senare nar det ar dag igen blir ju otroligt trakigt att sitta har sa lange speciellt nar flygplatsen ar sa liten.
Jag tror att jag bestamt mig for att inte aka in till Darwin trots allt, jag har sovit en del och behover nu b a r a vanta i elva timmar innan mitt plan gar. Tiden gar ratt fort och sa kan man ju alltid sova lite jag sov nog i ungefar 5 timmar eller nagot sadant vilket ar ratt bra tycker jag med tanke pa att det var fullt padrag med folk som kom och gick hela natten. Lite ihopklamd i min blaa soffa men jag hade det lattre an alla killar som sov i sofforna intill mig de fick inte plats pa samma satt och har nog en harlig nacksparr idag. Av alla de som lag har och sov igar ar det bara jg en bushman i bushmanshatt och en backpacker utan backpack som fortfarande ligger och sover. Solen gar upp valdigt sent har var kolsvart klockan sex och da brukar solen va uppe i andra delar av Austrlien – ar ju forstas vinter ocksa.
Jag ser verkligen fram emot att komma fram sova i en riktig sang och duscha och kolla runt i Ho chi minh city naturligtvis! Hoppas pa att fa lite branna har blivit otroligt blek sen jag vart i Brisbane man kan fortfarande ana min farmer’s-tan men den ar nastan lika blek som resten av mig.
Jag sag en sa himla rolig liten unge pa brisbane airport, nar jag checkat in och gick mot min gate och som alltid pa flygplatser ar det ju glasvaggar sa man kan se nar planen landar. Den ahr llla pojken star med nasan tryckt mot glaset och pappan star bakom honom. Den lilla pojken skriker ett nastan hysteriskt ”MOMMIE” valdigt hogt. Och pappan sager bara ”i don’t think she can hear you she has to get off the plane first” Den lilla pojken verkar inte tro pa honom igen och skriken en gang till lika hogt MOMMIE! Jag ser nu nar jag skrivit nar handelsen att sa roligt var det inte – you had to be there – jag tyckte i alla fall att det var roligt.
Incheckad och klar, klockan ar halv tre och planet gar klockan sju barding halv sju. Nar man har checkat in och sitter vid gaten pa Darwin airport sa har man tillgang till gatis internet, heja Darwin.
Jag har precis proppat i mig en baguette med mediterranean chicken och en liten pommes frites – jag trodde inte att man fick pommes frites med den och var egentligen inte sa ass hungrig att jag ville ha pommesfritsen, men jag slukade dem glupskt anda. Kyckligen var god, jag gillar att snabbmatsrestuaranger borjat med att inte fritera kyckligen den ar ju faktiskt utmarkt utan fritering. Em ja det ar val allt for nu, fick ett mejl tillbaks fran hostellet jag bokat in pa – jag var honsig och ville va saker att nagon var dar att checka in mig nar jag kommer fram sa sent – svaret lod : ”WE HAVE A ROOM FOR YOU, SEE YOU SOON.” Jag tar det som att de kommer va dar och checka in mig.
Min ursakt var ju da att Nuala och Roma flog in fran Melbourne och hade nagra timmar i brisbane innan de tidigt imorse tog bussen till Rainbow Beach. Det var trevligt att traffa flickorna igen och vi drack som aldrig forr jag vet inte hur mycket ol jag drack men ack ack kanner mig fortfarande inte helt ratt i huvudet och da ar klockan elva minuter over tre pa eftermiddagen.
Dagen har spenderats med att gora diverse arenden som att vaxla pengar, ta foto for mitt visum - i vanlig ordning ser jag forjavlig ut, ringa min gamla chef och arrangera for min skatteaterbaring, mejlat hostelet och informerar en gang till om min sena ankomst, inhandlat en ny bok for mina 20 timmar i Darwin och lite sa. Nu sitter jag igen pa donken - nagon forvanad?
jag inhandlade ocksa en burk med insketrepellent som ska skydda mot malaria och duenge myggor, vi hoppas den funkar sa jag slipper duenge feber - det har tydligen inget botemedel sa da far man bara ligga och do eller kanske inte do men va sjuk.
Nu sitter jag pa Darwin airport efter en 4 timmars resa fran Brisbane klockan ar sju minuter over tva sager datorn men det tror jag inte att den ar mobilenn sager atta minuter ovet ett, jag tror klockan ar trettioatta minuter over ett. Australien i ett notskal med alla sina tidskillnader smatt forvirrande andra tiden en halvtimme liks, vad lamt.
Det verkar bara finnas en terminal har i Darwin, i vanliga fall skulle jag val ha anlant pa en inrikes terminal men den verkar vara ganska blandad for dar jag gick av finns ocksa check in for internationella flyg. Detta passar mig utmarkt jag behover bara slapa a min vaska nagra hundra meter. Just nu sitter jag pa en bla soffa det finns ett antal blaa soffor de star alla uppradade langs glasvaggen utanfor star taxis och vantar. De andra sofforna ockuperas av andra backpackers som sover, jag ar alltsa inte ensam och kanner mig mycket glad over detta. Har hort skrackhistorier om folk som inte far vanta pa flygplatsen utan blir utkastade och far sitta utanfor och vanta tills det ar dags att checka in. Eller skrack och skrack historier detta hande Jesse nar han skulle aka hem till Irland jag kan tanka mig att han var for full.
Forhoppningsvis komemr ingen kasta ut mig. Jag funtar pa att lasa in mina vaskor och kila in till darwin lte senare nar det ar dag igen blir ju otroligt trakigt att sitta har sa lange speciellt nar flygplatsen ar sa liten.
Jag tror att jag bestamt mig for att inte aka in till Darwin trots allt, jag har sovit en del och behover nu b a r a vanta i elva timmar innan mitt plan gar. Tiden gar ratt fort och sa kan man ju alltid sova lite jag sov nog i ungefar 5 timmar eller nagot sadant vilket ar ratt bra tycker jag med tanke pa att det var fullt padrag med folk som kom och gick hela natten. Lite ihopklamd i min blaa soffa men jag hade det lattre an alla killar som sov i sofforna intill mig de fick inte plats pa samma satt och har nog en harlig nacksparr idag. Av alla de som lag har och sov igar ar det bara jg en bushman i bushmanshatt och en backpacker utan backpack som fortfarande ligger och sover. Solen gar upp valdigt sent har var kolsvart klockan sex och da brukar solen va uppe i andra delar av Austrlien – ar ju forstas vinter ocksa.
Jag ser verkligen fram emot att komma fram sova i en riktig sang och duscha och kolla runt i Ho chi minh city naturligtvis! Hoppas pa att fa lite branna har blivit otroligt blek sen jag vart i Brisbane man kan fortfarande ana min farmer’s-tan men den ar nastan lika blek som resten av mig.
Jag sag en sa himla rolig liten unge pa brisbane airport, nar jag checkat in och gick mot min gate och som alltid pa flygplatser ar det ju glasvaggar sa man kan se nar planen landar. Den ahr llla pojken star med nasan tryckt mot glaset och pappan star bakom honom. Den lilla pojken skriker ett nastan hysteriskt ”MOMMIE” valdigt hogt. Och pappan sager bara ”i don’t think she can hear you she has to get off the plane first” Den lilla pojken verkar inte tro pa honom igen och skriken en gang till lika hogt MOMMIE! Jag ser nu nar jag skrivit nar handelsen att sa roligt var det inte – you had to be there – jag tyckte i alla fall att det var roligt.
Incheckad och klar, klockan ar halv tre och planet gar klockan sju barding halv sju. Nar man har checkat in och sitter vid gaten pa Darwin airport sa har man tillgang till gatis internet, heja Darwin.
Jag har precis proppat i mig en baguette med mediterranean chicken och en liten pommes frites – jag trodde inte att man fick pommes frites med den och var egentligen inte sa ass hungrig att jag ville ha pommesfritsen, men jag slukade dem glupskt anda. Kyckligen var god, jag gillar att snabbmatsrestuaranger borjat med att inte fritera kyckligen den ar ju faktiskt utmarkt utan fritering. Em ja det ar val allt for nu, fick ett mejl tillbaks fran hostellet jag bokat in pa – jag var honsig och ville va saker att nagon var dar att checka in mig nar jag kommer fram sa sent – svaret lod : ”WE HAVE A ROOM FOR YOU, SEE YOU SOON.” Jag tar det som att de kommer va dar och checka in mig.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)