Jag har atit en halv lakerolask pa ca fem minuter. Det ar sa jag ater lakerol, tar en ny innan jag ens svalt den forsta. Och jag tuggar oftast pa dem, inte suger som man ska. Eller som man ska och ska men det ar val det som ar tanken att man ska suga pa dom?
Jag sag forskrackt pa mitt boardingpass att min plats var 37G, beroende pa vilket typ av flyg man aker (ibland nar man flyger inrikes ar det bara tva rader med tresitsar) ar fonsterplatserna antingen A, F eller J. G ar aldrig en fonsterplats. Den ar nog till och med i mitten! I mitten raden vid aisleseat fick jag sitta. Som tur var det ett tomt sate mellan mig och tonarsslyngeln i E-satet. Han hade rakat har och en vit piketroja knappt hela vagen upp. Fotterna hade han prytt med ett par svarta foppatofflor, den onda uppfinning ingen tagit sig for med att forinta an. I raden bredvid mig satt en familj med en svensk pappa och asiatisk mama. Jag tankte inskrankt ”undra vad han betalade for henne”(jag ansag att hon va lite out of his league) sen horde jag att hon talade klockren svenska och andrade asikt att hon bara inte insag hur ocharmig hennes man var.
De forsta fem minuterna pa planet tar pappan fram en tidnig och sager till sin dotter att han ska lara henne nagot sprak(jag antar thailandskaa eftersom det vat thaiairs tidning) Han borjar lasa med sin jobbiga dialket och ansala rost, Hur amr du? How are you? ”nagonting-pa-thailandska-som-han-inte-kan-uttala-ordentligt”.
Jag tappade da hoppet pa manskligheten och undrade varfor i helvete aker jag till samma stalle som han ska till?
Planet var utan tvekan det olyxigaste jag vart pa – typ 12 timamrs flyg utan tv! Vad fan? Till och med budgetflygen som flyger inrikes i Australien har en liten tv installerat i varje sate. Jag lyssnade pa iPod och forsokte somna.
Framme pa Arlanda ar alla overdrivet svenska och staller sig overdrivet nara rullbandet dar vaskorna kommer ut. Alla suckar och stonar nar rullbandet sluta funka i ca 2 minuter – de har allat ydligen jattebrattom och det ar otroligt synd om dem alla som far vanta i 2 minuter till. Stackarna.
Nar jag hamtat min vaska gar jag till en bankomat och tar ut 1000 svenska riksdaler. 500lapparna ar sa stora och pappriga. Det kanns konstigt med svenska pengar. Pa Pressbyran inhandlade jag en ask Lakerol salvi och en festis cactus lime. Jag kan inte ens minnas sist jag drack festis.Det enda jag kunde tanka pa nar jag sag raderna med festisar var nar Johan Glans pa Stockholm live berattar om att han onskade att han var som Darth Vader. Ha en svart mantel fladdrande efter sig och dam dam dam dam dada dam dada(fattar ni?) och sa gar han in pa pressbyran och bestaller en festis. Haha tankte jag och kopte ocksa en festis, dock utan manteln och musiken. Istallet har jag utsmetat smink, platt har och pasar under ogonen – lika skrammande som Darth vader kanske?
Nu har jag tre sma lakeroltabletter kvar.
Jag har ingen aning om vad klockan ar svensk tid eller den ar nog tio i atta tror jag. Diddes plan anlander klockan 12.10. Mama ska aka direkt fran gymmet som hon stanger klockan 11 i sodertalje och sen aka till Arlanda och hamta sin alskade lilla son. Vad hon ine vet ar att hennes alskade dotter ocksa tankte bli upphamtad. Nar klocakn borjar narma sig tolv ska jag kila ner till nedervaningen och satta mig nagonstans utom syn hall och vanta tills klockan ar exakt tolv tio och da gar jag for att hitta mamas bil och sa ska jag sta dar och vanta tills de kommer. Ja det ar min plan, jag hoppas att allt gar som planerat.
Nu har jag inga lakerol kvar alls.
onsdag 28 juli 2010
lördag 17 juli 2010
Kiss me, kiss me quick
Dagen har spenderats till mestadels pa vart hotellrum. Vi gick ut och at middag och besokte varan favoritpub - the sharmrock - surprise surprise den ar irlandsk. dar kanner de oss och bartendern ve exakt vad vi vill ha. och varje gang barmanagern ar dar far didde nagon form av gratis dricka. idag blev det en shot absolut, han drack motvilligt, men var glad anda. Jag fick for ovanligthetens skull ocksa gratis, ett glas vitt. Mycket uppskattat, heja Bruce!
Vi har nu tva och en halv dag kvar av var femveckors resa. Imorgon checkar vi ut fran hotellet och spenderar dagen forhoppningsvis pa stranden och sen aker vi nattbuss tillbaks till ho Chi Minh. Sen en dag och en natt i Ho Chi Minh och tidig tisdag morgon aker vi till flygplatsen. mitt flyg till Darwin gar klockan nio, Didde far vanta tills klockan fem ensam da gar hans flyg tillbaks til Sverige.
Jag vet inte riktigt om jag ska resa forst eller forsoka jobba anr ajg kommer till darwin jag far bestamma nar jag komemr dit. Lite drygt att soka jobb igen, jag har inte sa varst mycket emot att jobba men att soka jobb ar nog det drygaste som finns. Lam, lamare, lamast. Mmm.
Vi har nu tva och en halv dag kvar av var femveckors resa. Imorgon checkar vi ut fran hotellet och spenderar dagen forhoppningsvis pa stranden och sen aker vi nattbuss tillbaks till ho Chi Minh. Sen en dag och en natt i Ho Chi Minh och tidig tisdag morgon aker vi till flygplatsen. mitt flyg till Darwin gar klockan nio, Didde far vanta tills klockan fem ensam da gar hans flyg tillbaks til Sverige.
Jag vet inte riktigt om jag ska resa forst eller forsoka jobba anr ajg kommer till darwin jag far bestamma nar jag komemr dit. Lite drygt att soka jobb igen, jag har inte sa varst mycket emot att jobba men att soka jobb ar nog det drygaste som finns. Lam, lamare, lamast. Mmm.
lördag 3 juli 2010
3:e Juli
• 2005: Jag och Sandra aker till Globen och inhandlar tva biljetter till Black Sabbath som spelade samma dag, 500 kr var betalade vi for tva sittplatser hogst upp
• 2006: Niklas och jag bestammer att fra och med idag ar vi tillsammans.
• 2007: Firar ett ar med Niklas samt Nikals mammas fodelsedag.
• 2008: jag kan inte minnas en dag som alla andra pa Aurea Vita
• 2009: Flyger fran Sydney till Stockholm efter att jag vart borta i sju manader.
• 2010: Aker runt i en minivan pa en DMZ(om vietnamkriget DMZ ar linjen mellan nord och syd dar de tva staterna delades upp)tour, inte sa vart. Didrik far reda pa att han kommit in pa Elteknik i Praktiska gymnasiet i Liljeholmen.
Jag minns alltsa den 3:e Juli ganska bra. Kanns som tio ar sen jag och Sandra var pa Black Sabbath.
De senaste veckan har vi tagit vart dykcert – vi klarade allt galant, alla skills och teorin – inte sa overdrivet svart men det kanns bra. Vi lamnade Nha Trang for Hoi An, dar fixade vi skraddarsydda pjucks mycket vart. Hoi An var en mysig liten turistig stad med fransk arkitektur – eller jag skulle saga typ europeisk men i lonely planet boken stod det att det var fransk. Varannan 70 procent av butikerna var skraddare resten var skomakare och nagra souvenirbutiker. Genom den lilla staden gick den en flod, over floden fanns det flera olika broar i olika stilar. Foljde man floden eller huvudvagen som gick langs med floden – som vi gjorde en dag da vi hyrde cyklar – kom man till havet. Vid havet fanns en endlos strand med vit, brannande het sand. Havet har jag markt – det ar mojligt att jag ar den enda som markt detta – att havet blir mindre salt ju langre norr man aker. Detta kan ju ocksa bara vara inbillning men i Mui Ne var vattnet sa salt att det kliade, i Nha Trang var det ocksa valdigt salt men det kliade inte men man kunde fortfarande se det lamna spar pa kroppen. I Hoi An kandes det battre och vattnet var ocksa svalare an i soder. Didde klagar jag tycker det ar jatteskont och svalkande nar man gar runt och svettas i 40 grader. Jag vill nog aka tillbaka till Hoi An, det kandes fridfullt dar trots alla forsaljare som nastan forfoljer en.
Didrik sager att han gillar Hue battre an Hoi An, det ar en storre stad och det verkar finans mer craic och maten ar billigare. Vi ahr hittat en liten restaurang dar vi atit middag tva dagar i rad samt frukost jattebilligt och asgott. Vi hittade en supermarket en stor en. Sa nu vet vi exakt hur mycket pengar vi blir lurade pa overallt annars. Vi kopte forst vietnamesist choklad, den smakade helt seriost spya. Sen gisck vi tillbaka och kopte picnic, vattenmelon, yoghurt, kakor. Men det borjade aska sa vi beslot oss att packa ihop kalaset och avsluta vattenmelonen pa hotelrumsbalkongen istallet, efter att vi kopt en flaska vin.
• 2006: Niklas och jag bestammer att fra och med idag ar vi tillsammans.
• 2007: Firar ett ar med Niklas samt Nikals mammas fodelsedag.
• 2008: jag kan inte minnas en dag som alla andra pa Aurea Vita
• 2009: Flyger fran Sydney till Stockholm efter att jag vart borta i sju manader.
• 2010: Aker runt i en minivan pa en DMZ(om vietnamkriget DMZ ar linjen mellan nord och syd dar de tva staterna delades upp)tour, inte sa vart. Didrik far reda pa att han kommit in pa Elteknik i Praktiska gymnasiet i Liljeholmen.
Jag minns alltsa den 3:e Juli ganska bra. Kanns som tio ar sen jag och Sandra var pa Black Sabbath.
De senaste veckan har vi tagit vart dykcert – vi klarade allt galant, alla skills och teorin – inte sa overdrivet svart men det kanns bra. Vi lamnade Nha Trang for Hoi An, dar fixade vi skraddarsydda pjucks mycket vart. Hoi An var en mysig liten turistig stad med fransk arkitektur – eller jag skulle saga typ europeisk men i lonely planet boken stod det att det var fransk. Varannan 70 procent av butikerna var skraddare resten var skomakare och nagra souvenirbutiker. Genom den lilla staden gick den en flod, over floden fanns det flera olika broar i olika stilar. Foljde man floden eller huvudvagen som gick langs med floden – som vi gjorde en dag da vi hyrde cyklar – kom man till havet. Vid havet fanns en endlos strand med vit, brannande het sand. Havet har jag markt – det ar mojligt att jag ar den enda som markt detta – att havet blir mindre salt ju langre norr man aker. Detta kan ju ocksa bara vara inbillning men i Mui Ne var vattnet sa salt att det kliade, i Nha Trang var det ocksa valdigt salt men det kliade inte men man kunde fortfarande se det lamna spar pa kroppen. I Hoi An kandes det battre och vattnet var ocksa svalare an i soder. Didde klagar jag tycker det ar jatteskont och svalkande nar man gar runt och svettas i 40 grader. Jag vill nog aka tillbaka till Hoi An, det kandes fridfullt dar trots alla forsaljare som nastan forfoljer en.
Didrik sager att han gillar Hue battre an Hoi An, det ar en storre stad och det verkar finans mer craic och maten ar billigare. Vi ahr hittat en liten restaurang dar vi atit middag tva dagar i rad samt frukost jattebilligt och asgott. Vi hittade en supermarket en stor en. Sa nu vet vi exakt hur mycket pengar vi blir lurade pa overallt annars. Vi kopte forst vietnamesist choklad, den smakade helt seriost spya. Sen gisck vi tillbaka och kopte picnic, vattenmelon, yoghurt, kakor. Men det borjade aska sa vi beslot oss att packa ihop kalaset och avsluta vattenmelonen pa hotelrumsbalkongen istallet, efter att vi kopt en flaska vin.
fredag 25 juni 2010
Simply knowing you exist ain't good enough for me
12 dagar i Vietnam. Nu i Nha Trang. Vagen hit var en mindre lustig resa som borjade med att vanta pa att bussen skulle komma i 4 timmar. Efter att ha vantat i ca 3 h och 30 minuter anlander en stor van istallet for en buss, vi tanker da att vi helt enklekt far en lite intimare resa an tankt till Nha Trang. Vi ar val tio stycken plus packning som trangs i vanen. Vi aker runt i Dalat – eller det kandes inte riktigt som att vi var pa vag ifran Dalat mer som om vi akte pa en liten tour runt i staden. Chaffisen och en kille som agrerar nagon form av reseledare/organiserare/bussforetaganstalld/anstalld sitter och pratar i mobilen och helt plotsligt skriker han till och sa tutar chaffisen till en buss som vi moter vi vander om och bussen har parkerat vid sidan av vagen. Vi lassas ut ur vanen och ska bli inlassade i bussen. Resenaraerna som har akt med bussen fran Nha Trang berattar lite smatt om resan. Nagot var fel pa motorn sa chaffisen stannade vid vattenfall och fyllde pa kylaren eller nagot sant nagra ganger. De hade tva 45 minuters stopp sa motorn kunde svalkas ner, chaffisen ahde ocksa lyckats kora in i en stillastaende bulldozer och totalkvaddat min-svenska-ar-sadalig-these-days-men-det-var-liksom-ovanfor-hjulet-dar-metallen-hangde-lost-och-riskerade-att-punktera-dacket-typ vi vagrade i alla fall att ga in i bussen oc fick darfor vanta i ytterligare nagon timme. Sen kom en till van sa det blev en ratt intim resa till Nha Trang anda.
Alla pa bussen checkade in pa samma hotel och sen gick vi och kaka tillsammans. Eller ja, Didde och en engelsman vid namn Henry at pa ett gatustand dar de andra bara drack. Trevligt avslut pa en mycket kaotisk och mindre produktiv dag.
Dagen efter (igar) starades dagen med ett morgondopp och sen gick vi runt i Nha Trang. Vi hittade en dyksola och fick ett valdigt bra erbjudande, en open water dive course for 225 dollar per skalle. I detta ingar 3 dagar med 6 dyk, utrustning, certifikat, frukost, lunch och gratis boende ovanpa dykklubben. Vart.
Sa vi checkade ut fran hotellet och traskade bort till dkklubben och fick borja med att kolla pa en informationsvideo om dykning.
Sen traskade vi runt lite till och stotte pa Henr igen, med Henry inhandlade vi en vattenmelon och gick ner till stranden och slafsade i oss den. Det var vart egentliga mal med dagen att kopa tva skedar och en kniv ssa vi kunde kopa en vattenmelon och dela den i tva och gropa ur den och ata till frukost. Tyvarr hittade vi ingen kniv. Nar Henry fick reda pa detta bidrog han med sin fickkniv och vi var raddade – for en stund.
Sa hngde vi runt ett tag tog en ol och gick och kollade england matchen.
Idag avgick dyksallskapet klockan 7.30. Annu en gang lastades vi in i en van och for ivag till hamnen dar vi akte bat som tog oss till var dykningsdestination. Vi fick vatdrakter och annan utrsutning och en liten lektion pa tecken och annat nodvandigt nar man dyker.
Det var till en borjan ratt svart att andas munstycket men man vande sig ratt snabbt. Forsta dyket var lite knepigt det andra gick myket battre vi behver nu mest ova pa att liksom hanga viktlosa och inte flyt upp till ytan eller sjunka till bottnen – sa typ lara sig trixa med sin BC pa ett bra satt, de ni.
Alla pa bussen checkade in pa samma hotel och sen gick vi och kaka tillsammans. Eller ja, Didde och en engelsman vid namn Henry at pa ett gatustand dar de andra bara drack. Trevligt avslut pa en mycket kaotisk och mindre produktiv dag.
Dagen efter (igar) starades dagen med ett morgondopp och sen gick vi runt i Nha Trang. Vi hittade en dyksola och fick ett valdigt bra erbjudande, en open water dive course for 225 dollar per skalle. I detta ingar 3 dagar med 6 dyk, utrustning, certifikat, frukost, lunch och gratis boende ovanpa dykklubben. Vart.
Sa vi checkade ut fran hotellet och traskade bort till dkklubben och fick borja med att kolla pa en informationsvideo om dykning.
Sen traskade vi runt lite till och stotte pa Henr igen, med Henry inhandlade vi en vattenmelon och gick ner till stranden och slafsade i oss den. Det var vart egentliga mal med dagen att kopa tva skedar och en kniv ssa vi kunde kopa en vattenmelon och dela den i tva och gropa ur den och ata till frukost. Tyvarr hittade vi ingen kniv. Nar Henry fick reda pa detta bidrog han med sin fickkniv och vi var raddade – for en stund.
Sa hngde vi runt ett tag tog en ol och gick och kollade england matchen.
Idag avgick dyksallskapet klockan 7.30. Annu en gang lastades vi in i en van och for ivag till hamnen dar vi akte bat som tog oss till var dykningsdestination. Vi fick vatdrakter och annan utrsutning och en liten lektion pa tecken och annat nodvandigt nar man dyker.
Det var till en borjan ratt svart att andas munstycket men man vande sig ratt snabbt. Forsta dyket var lite knepigt det andra gick myket battre vi behver nu mest ova pa att liksom hanga viktlosa och inte flyt upp till ytan eller sjunka till bottnen – sa typ lara sig trixa med sin BC pa ett bra satt, de ni.
måndag 21 juni 2010
They took your soul and left you out to dry
Tre harliga dagar i dalat avklarade om en halvtimme kommer bussen som ska ta oss till Nha Trang - en livlig strandstad. Forhoppningsvis livlig.
söndag 20 juni 2010
Is he more into young girls with dyed black hair? I'm in love with your brother
"- This jump is 11 meter, you run and jump there and to the waterfall. This one is 7 meter you go down and jump.
- Okay so you just run and jump?
- Yes."
Tankte inte bara hoppade, sa javla vart.
Dagen borjade med att Didde vaknade till vid fyra fem tiden - Diddes dygnrytm har blivit lite forstord. Efter att han brant sig pa axlarna efter en hel dag i solen pa moppen vi hyrde, sov didde i fler timmar pa dagen. jag lyckades aldrig somna och ar nog fortfarande pa Australiensk tid(vilket gor mig till en mormor for australien ligger typ tre timamr fore sa jag ar trott vid nio vietnamesisk tid vilket skulle vara nagon gang kring midnatt i australien och vaknar typ vid sju och ar klarvaken). Didde vande dock helt pa dygnet sa han lag vaken hela natten och kollade pa filmer pa min data nar jag lag och sov. Igar somnade han vid klockan sex efter att ha vart vaken sen typ samma tid dagen innan. Darfor vaknade han tidigt imorse. jag var fortfarande trott och vi skulle inte bli hamtade fran hotellet forns 8.30 sa jag somnade om. keing sju gick vi upp och at frukost - inte gratis pa hotellet som de sa nar vi checkade in- sa da gick vi till ett litet smargasstand utanfor hotellet.
Var guide kommer i en lite minibuss. I minibussen sitter en chuaffor, tva guider och tva andra backpackers. Vi smapratar lite med de andra backpackarna en av guiderna(Hi heter han eller det stavas nog inte sa men det uttalas sa, My name is hi as in hello!) fragar ar vi fran england, nej vi ar fran sverige sager vi. - Vad bra! utrbrister backpackern som sitter bredvid Didde. Alltsa ocksa fran Sverige, Peter och Wendy. peter var fran vastergotland men ar nu bosatt med Wendy som ar fran holland pa soder i stockholm. Till skillnad fran oss visste de vad sjalv atouren gick ut pa. Vi forstokte fa reda pa vad touren handlade om fran var hotellpersonal Phoh men hans engelska ar inte det basta och han kunde inte riktigt finna orden. Vi visste inte vad abseiling var men han visade bilder pa google och vi tyckte att det sag bra ut.
Helt klart pleasantly surprised, inga forvantningar alls och det var verkligen sa javla kul. For de som itne vet(jag vet inte om det har ar annu en san dar grej som hela varlden vet vad det ar forutom jag) abseiling ar nar man liksom hoppar ner for ett berg eller man ar fastspand i ett sele och ett rep som ar fastspant i sitt sele och i toppen av berget/klippan man ska hoppa ner fran. Man lutar sig bakat huvudet mot klippan och tar sma steg eller hoppar ner for klippan. Vi fick gora det pa torra klippor och i ett vattenfall och sen pa en torrklippa och hoppa ner i ett vattenfall. Sjukt kul. Vi fick ocksa slide-a ner for smavattenfall och hoppa ut for en 11 meter hog klippa ner i vatten under ett vattenfall. jag var den enda som gjorde det tva ganger - adrenalinkick ganger hundra!
Sa javla kul och sa javla vart, latt att jag vill gora det igen. Didde tycket ocksa att det var sjukt kul, naturligtvis.
mina forsta dagar i Vietnam spenderade jag med nagra killar jag delade rum med pa mitt hotel(lustiga i det hela var att nar jag bokade sa stod det att det var ett 4 bed female dorm men det var bar jag som var female i detta female dorm- storde mig inte speciellt ar sa van att dela rum med svettiga killar vid det har laget anda)Ivan hette en kille(egentligen inte han har ett riktigt malaysianskt namn men vastlanningar kan inte uttala det odentligt sa han har namnet Ivan nar han reser) fran malaysia dara, han rest runt i thailand, laod och vietnam i flera veckor och intruerade mig hur man prutar ordentligt, hur man sager tack och nej och ris och nudlar. vi traskade runt i Ho chi minh pa dagen. nar vi kom tillbaks till rummet hade det flyttat in tva engelska pojkar(ja, pojkar de var fodda 91 alltsa 19 ar gamla och ajg vet jag var 19 nar jag akte till australien men de ar annorlunda for jag ar ta mig faen fodd pa 80-talet!) Jamie(mitt favvonamn)och terry var fran wallingford? i england ligger en bit utanfor London. Jamie och terry var underhallande vi at middag(nudelsoppa i ett typ gatukok - jattegott) och gick sen och drack billig ol pa en pub som var oppen 24/24, ja 24/24.
Vi var alla tre helt slut och somnade klockan atta(forsta du vad jag menar - mormorvarning pa mig!)
nasta dag spenderades med att vandra runt i h0 chi minh samt ga pa zoo - vardelost zoo med sorgsna djur i sma inhangnader intradet gick pa 3,5 svenska kronor. Pa kvallen kollade vi fotboll Holland - Danmark och japan - kameroon. Ivans van Yum fran japan hangde med oss denna kvall.
Didrik missade sitt plan till malaysia i frankfurt och fick vanta i typ timmar och flog till bangkok istallet sen ho chi minh. Duktig lillebror klarade detta galant utan panik. jag fick vanta sex extra timmar vilket jag inte var overlycklig over.
Han kom till slut iaf vilket fick mig att nastan hoppa av gladje eller skutta lite tror jag faktiskt jag gjorde.
Vi borjade, jag borjade med att pruta pa taxin som vagrade ta mitt pris men gick till slut med att ha metern och tog varldens omvag tills vi var uppe i priset han ville fran borjan, jag sa da at honom att stanga av taxametern och vi tar priset du ville han gick med pa det och forsokte bortforklara sig pa kracklig engelska att han var absolut tvungen att ta en omvag genom ett slumomrade. Jaja.
Val framme pa hostellet(jag hade dagen innan forsokt beratta for hotellagerskan att min lillebror skulle komma och om han kunde fa plats i mitt rum dar det bara var jag och ivan anda hon sa att detta var helt okej) Tidigt pa morgonen hade jag tre marinsoldater i mitt och Ivans rum, de sa att de skulle bli satta i ett rum nar alla checkat ut. Nar jag kom tillbaks med didde bodde de fortfarande i mitt rum och allt verkade fullbokat. Hitellagerska gick da runt med oss i nagra rum och fragade alla i rummet hur manga de var som bodde dar efter tre rum fick didde en sang pa femte avningen i ett rum med typ nio sangar i - stort rum faktiskt och tva duschar hade de minnsann - battre an mitt rum faktiskt. Didde dumpa sina grejor och sa gick vi pa resataurangjakt och besamde oss efter mycket om och men for ett litet stalle med billig mat och en gullig farmor som hangde utanfor pa trottoaren i en tradgardstol.
klockan sju pa morgonen tog vi bussen till Mui ne, en liten somnig strandort 5 timmar(220km)utanfor ho chi minh. Mysgit stalle vi chillade mest runt i nagra dagar, hade ett schysst hotel, sov, at, badade, akte moped, kollade sanddynor och lite turistgrejer, drack billig ol, didde slog till med nagon feminin drink.. Lite sa valdigt soft och skont.
Sa till en borjan har resan gatt valdigt bra, imorgon ska vi forsoka hitta en easyrider - en vietnamesisk guide som aker runt pa sina mopeder och visar turister runt om och utanfor Dalat(dar vi ar nu en stad uppe i bergen lite kyligare klimat har vilket ar en skon omvaxling) De ska tydligen va valdigt bra.
I overmorgon bar det av till Nha Trang, ska vara ett livligare och storre alternativ till Mui ne. Excited.
- Okay so you just run and jump?
- Yes."
Tankte inte bara hoppade, sa javla vart.
Dagen borjade med att Didde vaknade till vid fyra fem tiden - Diddes dygnrytm har blivit lite forstord. Efter att han brant sig pa axlarna efter en hel dag i solen pa moppen vi hyrde, sov didde i fler timmar pa dagen. jag lyckades aldrig somna och ar nog fortfarande pa Australiensk tid(vilket gor mig till en mormor for australien ligger typ tre timamr fore sa jag ar trott vid nio vietnamesisk tid vilket skulle vara nagon gang kring midnatt i australien och vaknar typ vid sju och ar klarvaken). Didde vande dock helt pa dygnet sa han lag vaken hela natten och kollade pa filmer pa min data nar jag lag och sov. Igar somnade han vid klockan sex efter att ha vart vaken sen typ samma tid dagen innan. Darfor vaknade han tidigt imorse. jag var fortfarande trott och vi skulle inte bli hamtade fran hotellet forns 8.30 sa jag somnade om. keing sju gick vi upp och at frukost - inte gratis pa hotellet som de sa nar vi checkade in- sa da gick vi till ett litet smargasstand utanfor hotellet.
Var guide kommer i en lite minibuss. I minibussen sitter en chuaffor, tva guider och tva andra backpackers. Vi smapratar lite med de andra backpackarna en av guiderna(Hi heter han eller det stavas nog inte sa men det uttalas sa, My name is hi as in hello!) fragar ar vi fran england, nej vi ar fran sverige sager vi. - Vad bra! utrbrister backpackern som sitter bredvid Didde. Alltsa ocksa fran Sverige, Peter och Wendy. peter var fran vastergotland men ar nu bosatt med Wendy som ar fran holland pa soder i stockholm. Till skillnad fran oss visste de vad sjalv atouren gick ut pa. Vi forstokte fa reda pa vad touren handlade om fran var hotellpersonal Phoh men hans engelska ar inte det basta och han kunde inte riktigt finna orden. Vi visste inte vad abseiling var men han visade bilder pa google och vi tyckte att det sag bra ut.
Helt klart pleasantly surprised, inga forvantningar alls och det var verkligen sa javla kul. For de som itne vet(jag vet inte om det har ar annu en san dar grej som hela varlden vet vad det ar forutom jag) abseiling ar nar man liksom hoppar ner for ett berg eller man ar fastspand i ett sele och ett rep som ar fastspant i sitt sele och i toppen av berget/klippan man ska hoppa ner fran. Man lutar sig bakat huvudet mot klippan och tar sma steg eller hoppar ner for klippan. Vi fick gora det pa torra klippor och i ett vattenfall och sen pa en torrklippa och hoppa ner i ett vattenfall. Sjukt kul. Vi fick ocksa slide-a ner for smavattenfall och hoppa ut for en 11 meter hog klippa ner i vatten under ett vattenfall. jag var den enda som gjorde det tva ganger - adrenalinkick ganger hundra!
Sa javla kul och sa javla vart, latt att jag vill gora det igen. Didde tycket ocksa att det var sjukt kul, naturligtvis.
mina forsta dagar i Vietnam spenderade jag med nagra killar jag delade rum med pa mitt hotel(lustiga i det hela var att nar jag bokade sa stod det att det var ett 4 bed female dorm men det var bar jag som var female i detta female dorm- storde mig inte speciellt ar sa van att dela rum med svettiga killar vid det har laget anda)Ivan hette en kille(egentligen inte han har ett riktigt malaysianskt namn men vastlanningar kan inte uttala det odentligt sa han har namnet Ivan nar han reser) fran malaysia dara, han rest runt i thailand, laod och vietnam i flera veckor och intruerade mig hur man prutar ordentligt, hur man sager tack och nej och ris och nudlar. vi traskade runt i Ho chi minh pa dagen. nar vi kom tillbaks till rummet hade det flyttat in tva engelska pojkar(ja, pojkar de var fodda 91 alltsa 19 ar gamla och ajg vet jag var 19 nar jag akte till australien men de ar annorlunda for jag ar ta mig faen fodd pa 80-talet!) Jamie(mitt favvonamn)och terry var fran wallingford? i england ligger en bit utanfor London. Jamie och terry var underhallande vi at middag(nudelsoppa i ett typ gatukok - jattegott) och gick sen och drack billig ol pa en pub som var oppen 24/24, ja 24/24.
Vi var alla tre helt slut och somnade klockan atta(forsta du vad jag menar - mormorvarning pa mig!)
nasta dag spenderades med att vandra runt i h0 chi minh samt ga pa zoo - vardelost zoo med sorgsna djur i sma inhangnader intradet gick pa 3,5 svenska kronor. Pa kvallen kollade vi fotboll Holland - Danmark och japan - kameroon. Ivans van Yum fran japan hangde med oss denna kvall.
Didrik missade sitt plan till malaysia i frankfurt och fick vanta i typ timmar och flog till bangkok istallet sen ho chi minh. Duktig lillebror klarade detta galant utan panik. jag fick vanta sex extra timmar vilket jag inte var overlycklig over.
Han kom till slut iaf vilket fick mig att nastan hoppa av gladje eller skutta lite tror jag faktiskt jag gjorde.
Vi borjade, jag borjade med att pruta pa taxin som vagrade ta mitt pris men gick till slut med att ha metern och tog varldens omvag tills vi var uppe i priset han ville fran borjan, jag sa da at honom att stanga av taxametern och vi tar priset du ville han gick med pa det och forsokte bortforklara sig pa kracklig engelska att han var absolut tvungen att ta en omvag genom ett slumomrade. Jaja.
Val framme pa hostellet(jag hade dagen innan forsokt beratta for hotellagerskan att min lillebror skulle komma och om han kunde fa plats i mitt rum dar det bara var jag och ivan anda hon sa att detta var helt okej) Tidigt pa morgonen hade jag tre marinsoldater i mitt och Ivans rum, de sa att de skulle bli satta i ett rum nar alla checkat ut. Nar jag kom tillbaks med didde bodde de fortfarande i mitt rum och allt verkade fullbokat. Hitellagerska gick da runt med oss i nagra rum och fragade alla i rummet hur manga de var som bodde dar efter tre rum fick didde en sang pa femte avningen i ett rum med typ nio sangar i - stort rum faktiskt och tva duschar hade de minnsann - battre an mitt rum faktiskt. Didde dumpa sina grejor och sa gick vi pa resataurangjakt och besamde oss efter mycket om och men for ett litet stalle med billig mat och en gullig farmor som hangde utanfor pa trottoaren i en tradgardstol.
klockan sju pa morgonen tog vi bussen till Mui ne, en liten somnig strandort 5 timmar(220km)utanfor ho chi minh. Mysgit stalle vi chillade mest runt i nagra dagar, hade ett schysst hotel, sov, at, badade, akte moped, kollade sanddynor och lite turistgrejer, drack billig ol, didde slog till med nagon feminin drink.. Lite sa valdigt soft och skont.
Sa till en borjan har resan gatt valdigt bra, imorgon ska vi forsoka hitta en easyrider - en vietnamesisk guide som aker runt pa sina mopeder och visar turister runt om och utanfor Dalat(dar vi ar nu en stad uppe i bergen lite kyligare klimat har vilket ar en skon omvaxling) De ska tydligen va valdigt bra.
I overmorgon bar det av till Nha Trang, ska vara ett livligare och storre alternativ till Mui ne. Excited.
fredag 11 juni 2010
Please don't drop me home, because it's not my home it's their home and I'm welcome no more
Om nagra timmar kommer jag paborja min overdrivet langa resa - som egentligen inte ar speciellt lang men tar javligt lang tid. Imorgon anlander jag i Vietnam sent pa kvallen och kommer troligtvis va helt slut - av nagon anledning tyckte jag att det var en kalasbra ide att ga ut och bli kalaspackad och inte traggla hem forns fem imorse. jag kommer inte sova i en ordentlig sang pa over ett dygn sa det passade ju utmark att sova endast tre timmar inatt - heja mig och mina planning skills.
Min ursakt var ju da att Nuala och Roma flog in fran Melbourne och hade nagra timmar i brisbane innan de tidigt imorse tog bussen till Rainbow Beach. Det var trevligt att traffa flickorna igen och vi drack som aldrig forr jag vet inte hur mycket ol jag drack men ack ack kanner mig fortfarande inte helt ratt i huvudet och da ar klockan elva minuter over tre pa eftermiddagen.
Dagen har spenderats med att gora diverse arenden som att vaxla pengar, ta foto for mitt visum - i vanlig ordning ser jag forjavlig ut, ringa min gamla chef och arrangera for min skatteaterbaring, mejlat hostelet och informerar en gang till om min sena ankomst, inhandlat en ny bok for mina 20 timmar i Darwin och lite sa. Nu sitter jag igen pa donken - nagon forvanad?
jag inhandlade ocksa en burk med insketrepellent som ska skydda mot malaria och duenge myggor, vi hoppas den funkar sa jag slipper duenge feber - det har tydligen inget botemedel sa da far man bara ligga och do eller kanske inte do men va sjuk.
Nu sitter jag pa Darwin airport efter en 4 timmars resa fran Brisbane klockan ar sju minuter over tva sager datorn men det tror jag inte att den ar mobilenn sager atta minuter ovet ett, jag tror klockan ar trettioatta minuter over ett. Australien i ett notskal med alla sina tidskillnader smatt forvirrande andra tiden en halvtimme liks, vad lamt.
Det verkar bara finnas en terminal har i Darwin, i vanliga fall skulle jag val ha anlant pa en inrikes terminal men den verkar vara ganska blandad for dar jag gick av finns ocksa check in for internationella flyg. Detta passar mig utmarkt jag behover bara slapa a min vaska nagra hundra meter. Just nu sitter jag pa en bla soffa det finns ett antal blaa soffor de star alla uppradade langs glasvaggen utanfor star taxis och vantar. De andra sofforna ockuperas av andra backpackers som sover, jag ar alltsa inte ensam och kanner mig mycket glad over detta. Har hort skrackhistorier om folk som inte far vanta pa flygplatsen utan blir utkastade och far sitta utanfor och vanta tills det ar dags att checka in. Eller skrack och skrack historier detta hande Jesse nar han skulle aka hem till Irland jag kan tanka mig att han var for full.
Forhoppningsvis komemr ingen kasta ut mig. Jag funtar pa att lasa in mina vaskor och kila in till darwin lte senare nar det ar dag igen blir ju otroligt trakigt att sitta har sa lange speciellt nar flygplatsen ar sa liten.
Jag tror att jag bestamt mig for att inte aka in till Darwin trots allt, jag har sovit en del och behover nu b a r a vanta i elva timmar innan mitt plan gar. Tiden gar ratt fort och sa kan man ju alltid sova lite jag sov nog i ungefar 5 timmar eller nagot sadant vilket ar ratt bra tycker jag med tanke pa att det var fullt padrag med folk som kom och gick hela natten. Lite ihopklamd i min blaa soffa men jag hade det lattre an alla killar som sov i sofforna intill mig de fick inte plats pa samma satt och har nog en harlig nacksparr idag. Av alla de som lag har och sov igar ar det bara jg en bushman i bushmanshatt och en backpacker utan backpack som fortfarande ligger och sover. Solen gar upp valdigt sent har var kolsvart klockan sex och da brukar solen va uppe i andra delar av Austrlien – ar ju forstas vinter ocksa.
Jag ser verkligen fram emot att komma fram sova i en riktig sang och duscha och kolla runt i Ho chi minh city naturligtvis! Hoppas pa att fa lite branna har blivit otroligt blek sen jag vart i Brisbane man kan fortfarande ana min farmer’s-tan men den ar nastan lika blek som resten av mig.
Jag sag en sa himla rolig liten unge pa brisbane airport, nar jag checkat in och gick mot min gate och som alltid pa flygplatser ar det ju glasvaggar sa man kan se nar planen landar. Den ahr llla pojken star med nasan tryckt mot glaset och pappan star bakom honom. Den lilla pojken skriker ett nastan hysteriskt ”MOMMIE” valdigt hogt. Och pappan sager bara ”i don’t think she can hear you she has to get off the plane first” Den lilla pojken verkar inte tro pa honom igen och skriken en gang till lika hogt MOMMIE! Jag ser nu nar jag skrivit nar handelsen att sa roligt var det inte – you had to be there – jag tyckte i alla fall att det var roligt.
Incheckad och klar, klockan ar halv tre och planet gar klockan sju barding halv sju. Nar man har checkat in och sitter vid gaten pa Darwin airport sa har man tillgang till gatis internet, heja Darwin.
Jag har precis proppat i mig en baguette med mediterranean chicken och en liten pommes frites – jag trodde inte att man fick pommes frites med den och var egentligen inte sa ass hungrig att jag ville ha pommesfritsen, men jag slukade dem glupskt anda. Kyckligen var god, jag gillar att snabbmatsrestuaranger borjat med att inte fritera kyckligen den ar ju faktiskt utmarkt utan fritering. Em ja det ar val allt for nu, fick ett mejl tillbaks fran hostellet jag bokat in pa – jag var honsig och ville va saker att nagon var dar att checka in mig nar jag kommer fram sa sent – svaret lod : ”WE HAVE A ROOM FOR YOU, SEE YOU SOON.” Jag tar det som att de kommer va dar och checka in mig.
Min ursakt var ju da att Nuala och Roma flog in fran Melbourne och hade nagra timmar i brisbane innan de tidigt imorse tog bussen till Rainbow Beach. Det var trevligt att traffa flickorna igen och vi drack som aldrig forr jag vet inte hur mycket ol jag drack men ack ack kanner mig fortfarande inte helt ratt i huvudet och da ar klockan elva minuter over tre pa eftermiddagen.
Dagen har spenderats med att gora diverse arenden som att vaxla pengar, ta foto for mitt visum - i vanlig ordning ser jag forjavlig ut, ringa min gamla chef och arrangera for min skatteaterbaring, mejlat hostelet och informerar en gang till om min sena ankomst, inhandlat en ny bok for mina 20 timmar i Darwin och lite sa. Nu sitter jag igen pa donken - nagon forvanad?
jag inhandlade ocksa en burk med insketrepellent som ska skydda mot malaria och duenge myggor, vi hoppas den funkar sa jag slipper duenge feber - det har tydligen inget botemedel sa da far man bara ligga och do eller kanske inte do men va sjuk.
Nu sitter jag pa Darwin airport efter en 4 timmars resa fran Brisbane klockan ar sju minuter over tva sager datorn men det tror jag inte att den ar mobilenn sager atta minuter ovet ett, jag tror klockan ar trettioatta minuter over ett. Australien i ett notskal med alla sina tidskillnader smatt forvirrande andra tiden en halvtimme liks, vad lamt.
Det verkar bara finnas en terminal har i Darwin, i vanliga fall skulle jag val ha anlant pa en inrikes terminal men den verkar vara ganska blandad for dar jag gick av finns ocksa check in for internationella flyg. Detta passar mig utmarkt jag behover bara slapa a min vaska nagra hundra meter. Just nu sitter jag pa en bla soffa det finns ett antal blaa soffor de star alla uppradade langs glasvaggen utanfor star taxis och vantar. De andra sofforna ockuperas av andra backpackers som sover, jag ar alltsa inte ensam och kanner mig mycket glad over detta. Har hort skrackhistorier om folk som inte far vanta pa flygplatsen utan blir utkastade och far sitta utanfor och vanta tills det ar dags att checka in. Eller skrack och skrack historier detta hande Jesse nar han skulle aka hem till Irland jag kan tanka mig att han var for full.
Forhoppningsvis komemr ingen kasta ut mig. Jag funtar pa att lasa in mina vaskor och kila in till darwin lte senare nar det ar dag igen blir ju otroligt trakigt att sitta har sa lange speciellt nar flygplatsen ar sa liten.
Jag tror att jag bestamt mig for att inte aka in till Darwin trots allt, jag har sovit en del och behover nu b a r a vanta i elva timmar innan mitt plan gar. Tiden gar ratt fort och sa kan man ju alltid sova lite jag sov nog i ungefar 5 timmar eller nagot sadant vilket ar ratt bra tycker jag med tanke pa att det var fullt padrag med folk som kom och gick hela natten. Lite ihopklamd i min blaa soffa men jag hade det lattre an alla killar som sov i sofforna intill mig de fick inte plats pa samma satt och har nog en harlig nacksparr idag. Av alla de som lag har och sov igar ar det bara jg en bushman i bushmanshatt och en backpacker utan backpack som fortfarande ligger och sover. Solen gar upp valdigt sent har var kolsvart klockan sex och da brukar solen va uppe i andra delar av Austrlien – ar ju forstas vinter ocksa.
Jag ser verkligen fram emot att komma fram sova i en riktig sang och duscha och kolla runt i Ho chi minh city naturligtvis! Hoppas pa att fa lite branna har blivit otroligt blek sen jag vart i Brisbane man kan fortfarande ana min farmer’s-tan men den ar nastan lika blek som resten av mig.
Jag sag en sa himla rolig liten unge pa brisbane airport, nar jag checkat in och gick mot min gate och som alltid pa flygplatser ar det ju glasvaggar sa man kan se nar planen landar. Den ahr llla pojken star med nasan tryckt mot glaset och pappan star bakom honom. Den lilla pojken skriker ett nastan hysteriskt ”MOMMIE” valdigt hogt. Och pappan sager bara ”i don’t think she can hear you she has to get off the plane first” Den lilla pojken verkar inte tro pa honom igen och skriken en gang till lika hogt MOMMIE! Jag ser nu nar jag skrivit nar handelsen att sa roligt var det inte – you had to be there – jag tyckte i alla fall att det var roligt.
Incheckad och klar, klockan ar halv tre och planet gar klockan sju barding halv sju. Nar man har checkat in och sitter vid gaten pa Darwin airport sa har man tillgang till gatis internet, heja Darwin.
Jag har precis proppat i mig en baguette med mediterranean chicken och en liten pommes frites – jag trodde inte att man fick pommes frites med den och var egentligen inte sa ass hungrig att jag ville ha pommesfritsen, men jag slukade dem glupskt anda. Kyckligen var god, jag gillar att snabbmatsrestuaranger borjat med att inte fritera kyckligen den ar ju faktiskt utmarkt utan fritering. Em ja det ar val allt for nu, fick ett mejl tillbaks fran hostellet jag bokat in pa – jag var honsig och ville va saker att nagon var dar att checka in mig nar jag kommer fram sa sent – svaret lod : ”WE HAVE A ROOM FOR YOU, SEE YOU SOON.” Jag tar det som att de kommer va dar och checka in mig.
måndag 7 juni 2010
I'm feeling supersonic give me gin and tonic
jag sitter i vanlig ordning pa Donken och anvander gratis internet.
Pa fredag aker jag fran Brisbane till Darwin, i Darwin ar ajg i ca 20 timmar innan jag aker vidare till Vietnam, Saigon.
Sjukt pepp, ar nu vaccinerad(svindyrt!!), har visum, flygbiljetter. behover bara fixa htoell eller hostel nu sa ar jag good to go!
Kopierar nu en massa fakta om vietnam - har ju inte riktigt hunnit researcha blev ju sa plotsligt!
Sjukt pepp iaf ska bli sa jalva skont att aka ivag och traffa Didde saklart! :D:D
Pa fredag aker jag fran Brisbane till Darwin, i Darwin ar ajg i ca 20 timmar innan jag aker vidare till Vietnam, Saigon.
Sjukt pepp, ar nu vaccinerad(svindyrt!!), har visum, flygbiljetter. behover bara fixa htoell eller hostel nu sa ar jag good to go!
Kopierar nu en massa fakta om vietnam - har ju inte riktigt hunnit researcha blev ju sa plotsligt!
Sjukt pepp iaf ska bli sa jalva skont att aka ivag och traffa Didde saklart! :D:D
fredag 28 maj 2010
inte klart men jag hade ingen lust att skriva mer
Forsta dagen pa den nya skruvfabriken ar avklarad. Jag ar nu alltsa i brisbane igen och jobbar igen. Vi har nagra veckor garanterat jobb, sen finns det bara plats for en av oss. Vilket passar mig precis jag vill bara ha tva till tre veckors jobb sen ostkusten och sen Vietnam – sa javla pepp!
Spenderat sjukt mycket pengar den har veckan, sa nu haller jag verkligen i pengarna, nudlar och goon. Tillbaks till den gamla backpacker dieten, jag ar inte speciellt uprord over detta, jag gillart!
Juste och nar jag sager vi menar jag mig och Mark som jobbar och bor tillsammans, igen. Borjar bli ganska trottsamt om jag ska va arlig, det blir liksom samma konversation om och om igen.
Men som sagt nu blir det sparande av tills jag ger mig av pa riktigt igen. Ser fram emot det som attan! Alska attan vilket lustigt ord egentligen vad betyder egentligen attan? Vem kom pa ordet attan? Och en annan grej jag tankte pa forut – nar borjade folk borsta tanderna, nar kom man pa att det var en bra grej att gora? Jag glommer hela tiden bort att googla detta for jag vill verkligen veta! Later ju otroligt sane att saga sa men jag vill veta...
Spenderat sjukt mycket pengar den har veckan, sa nu haller jag verkligen i pengarna, nudlar och goon. Tillbaks till den gamla backpacker dieten, jag ar inte speciellt uprord over detta, jag gillart!
Juste och nar jag sager vi menar jag mig och Mark som jobbar och bor tillsammans, igen. Borjar bli ganska trottsamt om jag ska va arlig, det blir liksom samma konversation om och om igen.
Men som sagt nu blir det sparande av tills jag ger mig av pa riktigt igen. Ser fram emot det som attan! Alska attan vilket lustigt ord egentligen vad betyder egentligen attan? Vem kom pa ordet attan? Och en annan grej jag tankte pa forut – nar borjade folk borsta tanderna, nar kom man pa att det var en bra grej att gora? Jag glommer hela tiden bort att googla detta for jag vill verkligen veta! Later ju otroligt sane att saga sa men jag vill veta...
lördag 22 maj 2010
The spaceman says: Everybody look down
8 dollar och50 cent kostade thaimaten jag at till lunch igar. 8 dollar och 50 cent kostade ett pint med Bulmers pa puben Irish Murphys. (Bulmers ar cider)
Igar var forsta gangen jag var pa ett kasino. Det var roligt, jag gamblade inte for jag gillar inte att gambla – man kan forlora sina pengar. Visserligen vet jag inte om jag gillar att gambla for det har jag aldrig gjort. Men drickan var billig, 6 dollar for en rom och cola. 6 dollar kostade ocksa potatisklyftor, de var goda. Dansken betalde 25 dollar for en stake(hahahahaaaa stek da alltsa – fast iof han ar ju dansk sa vad forvantar man sig?), han var mattligt imponerad av den sa han.
Tidigare pa dagen var pojkarna pa shoppingrunda(de gick in i tva butiker, i en var de i ca 1 minut i den andra butiken koptes allt) Jag fick en av mina storsta chockar(heter det sa?) nagonsin. Tanken var att Mark och Seamus skulle shoppa sa jag kila runt och valde ut skjortor och jeans sa stod jag och vaktade utanfor provrummet och ut kliver Dansken. Och Dansken gar i vanliga fall runt i hangselbyxor – jobbklader liks. Men Dansken klev ut ur provrumnmet kladd i skjorta och finbyxor och sag verkligen sa himla jatte annorlunda. Vilken snygging helt plotsligt, alltsa jag menar inget mer med det jag blev bara sa chockad – he cleaned up nice. Seamus kopte ocksa en jattesnygg skjorta, jag var exstatisk och da fick inte jag nagot alls liks!
Eller senare fick jag en ny klanning lite smink och lite smaplock. Det ar kul att vara i en stor stad, dyrt dock. Spenderar pengar hela tiden och ater ute hel tiden – detta maste fa ett abrupt slut. Det ar inte nyttigt for varken kroppen eller planboken – som jag forresten kopt en ny gaket snygg.
Idag ska vi inte ga ut, vi ska ga pa bio, Robin Hood ska vi se med Russel Crowe och Cate Blanchett.
Vi har gjort nagot vafje kvall vi vart har, forst gick vi ut – naturligtvis. Dagen efter gick vi och sag the Coronas – sjukt bra band jag aldirg hort talts om forut – irlandska saklart. Sen blev det kasino – kostligt men helt klart trevliga forsta dagar.
Jag har en arbetsintervju pa mandag, telemarketing igen. Jag vet inte riktigt vad jag ska forvanta mig men jag far hoppas pa nagot bra. Om inte sa kan Barry fixa in mig som dorrknackare igen, heja heja. Jag hoppas faktiskt pa ett nytt porrbutiksjobb – hittade en annons i tidningen och skickade in mitt cv. De soker heltids personal vilket vore skont att liksom ha garanterade pengar och jobba en riktig arbetsvecka – troligtvis en del kvallar och helger men det blir val atminstone 40 timmar i veckan vilket ar mer an man far manga ganger.
Sa planen ar val att stanna i Brisbane i nagra veckor och sen gora kusten. Ska bli intressant detta. Vi gick pa en langpromenad idag jag, Mark och Dansken. South Bank och over bron till Botaniska tradgarden det fanns en jattefin promenadstracka vid vattnet dar det lag massa batar och fanns massa trad som hangde ner lite over vattnet. Jag kom fram till att det ar min favoritplats i Brisbane. Grabbarna blev uttrakade och gick tillbaks till hostellet men ajg satt kvar och laste en stund. Jag gillare.
Igar var forsta gangen jag var pa ett kasino. Det var roligt, jag gamblade inte for jag gillar inte att gambla – man kan forlora sina pengar. Visserligen vet jag inte om jag gillar att gambla for det har jag aldrig gjort. Men drickan var billig, 6 dollar for en rom och cola. 6 dollar kostade ocksa potatisklyftor, de var goda. Dansken betalde 25 dollar for en stake(hahahahaaaa stek da alltsa – fast iof han ar ju dansk sa vad forvantar man sig?), han var mattligt imponerad av den sa han.
Tidigare pa dagen var pojkarna pa shoppingrunda(de gick in i tva butiker, i en var de i ca 1 minut i den andra butiken koptes allt) Jag fick en av mina storsta chockar(heter det sa?) nagonsin. Tanken var att Mark och Seamus skulle shoppa sa jag kila runt och valde ut skjortor och jeans sa stod jag och vaktade utanfor provrummet och ut kliver Dansken. Och Dansken gar i vanliga fall runt i hangselbyxor – jobbklader liks. Men Dansken klev ut ur provrumnmet kladd i skjorta och finbyxor och sag verkligen sa himla jatte annorlunda. Vilken snygging helt plotsligt, alltsa jag menar inget mer med det jag blev bara sa chockad – he cleaned up nice. Seamus kopte ocksa en jattesnygg skjorta, jag var exstatisk och da fick inte jag nagot alls liks!
Eller senare fick jag en ny klanning lite smink och lite smaplock. Det ar kul att vara i en stor stad, dyrt dock. Spenderar pengar hela tiden och ater ute hel tiden – detta maste fa ett abrupt slut. Det ar inte nyttigt for varken kroppen eller planboken – som jag forresten kopt en ny gaket snygg.
Idag ska vi inte ga ut, vi ska ga pa bio, Robin Hood ska vi se med Russel Crowe och Cate Blanchett.
Vi har gjort nagot vafje kvall vi vart har, forst gick vi ut – naturligtvis. Dagen efter gick vi och sag the Coronas – sjukt bra band jag aldirg hort talts om forut – irlandska saklart. Sen blev det kasino – kostligt men helt klart trevliga forsta dagar.
Jag har en arbetsintervju pa mandag, telemarketing igen. Jag vet inte riktigt vad jag ska forvanta mig men jag far hoppas pa nagot bra. Om inte sa kan Barry fixa in mig som dorrknackare igen, heja heja. Jag hoppas faktiskt pa ett nytt porrbutiksjobb – hittade en annons i tidningen och skickade in mitt cv. De soker heltids personal vilket vore skont att liksom ha garanterade pengar och jobba en riktig arbetsvecka – troligtvis en del kvallar och helger men det blir val atminstone 40 timmar i veckan vilket ar mer an man far manga ganger.
Sa planen ar val att stanna i Brisbane i nagra veckor och sen gora kusten. Ska bli intressant detta. Vi gick pa en langpromenad idag jag, Mark och Dansken. South Bank och over bron till Botaniska tradgarden det fanns en jattefin promenadstracka vid vattnet dar det lag massa batar och fanns massa trad som hangde ner lite over vattnet. Jag kom fram till att det ar min favoritplats i Brisbane. Grabbarna blev uttrakade och gick tillbaks till hostellet men ajg satt kvar och laste en stund. Jag gillare.
onsdag 12 maj 2010
Can't tell love from desire, but it sure feels good
Bakis, igen. Vara sessions kommer allt tatare inpa nu. Igar var det mer eller mindre gratis, vi hade avslutningskalas for bomullsskorden pa The R oyal.
- A schooner of Hahn, please. Put it on Boardman, thanks.
Sa det blev nagra schooner of Hahn em och nagra rom och cola. Men jag skyller det pa alla herrarna. De kom med nya brickor hela tiden och da var man ju tvungen att dricka ikapp liks. Sa vi blev skapligt packade. Det var en trevlig afton tills det blev sent och helt plotsligt var det att jakla liv och jag ser forvirrat upp. Travis(en av amerikanerna) och Tim slogs, sag det ut som men det var tydligen Dansken och Tim som slogs eller vad som egentligen hande vet vi fortfarande inte riktigt. Dansken pastar att han inte gjorde nagot alls och att Tim bara nita honom helt plotsligt. Dansken ar ganska duktig pa att provocera folk sa jag ar ganska saker pa att han sa nagot for att gora Tim rejalt forbannad. Dansken kommer tyvarr inte ihag sjalv. Mark som gick emellan pastar att Tim slog forsta slaget men visste inte vad det handlade om. Men avslutningskalaset fick iaf ett abrupt slut och vi umgdomar traskade over gatan till the Vic. Dar var det packat och trevligt. Vi blev alla mycket fulla och levde lyckliga tills imorse da vi vaknade och forsokte komma ihag vad vi egentligen gjorde. Vissa saker ar fortfarande lite oklara men vi hade en i overlag trevlig kvall och natt.
Sa nu efter avslutningskalaset ar det bara fyra dagar av bomullskord samt maskinrengorning kvar. Sen bar det av till Brisbane. Sen norrut.
Subway ar fantastisk bakismat.
- A schooner of Hahn, please. Put it on Boardman, thanks.
Sa det blev nagra schooner of Hahn em och nagra rom och cola. Men jag skyller det pa alla herrarna. De kom med nya brickor hela tiden och da var man ju tvungen att dricka ikapp liks. Sa vi blev skapligt packade. Det var en trevlig afton tills det blev sent och helt plotsligt var det att jakla liv och jag ser forvirrat upp. Travis(en av amerikanerna) och Tim slogs, sag det ut som men det var tydligen Dansken och Tim som slogs eller vad som egentligen hande vet vi fortfarande inte riktigt. Dansken pastar att han inte gjorde nagot alls och att Tim bara nita honom helt plotsligt. Dansken ar ganska duktig pa att provocera folk sa jag ar ganska saker pa att han sa nagot for att gora Tim rejalt forbannad. Dansken kommer tyvarr inte ihag sjalv. Mark som gick emellan pastar att Tim slog forsta slaget men visste inte vad det handlade om. Men avslutningskalaset fick iaf ett abrupt slut och vi umgdomar traskade over gatan till the Vic. Dar var det packat och trevligt. Vi blev alla mycket fulla och levde lyckliga tills imorse da vi vaknade och forsokte komma ihag vad vi egentligen gjorde. Vissa saker ar fortfarande lite oklara men vi hade en i overlag trevlig kvall och natt.
Sa nu efter avslutningskalaset ar det bara fyra dagar av bomullskord samt maskinrengorning kvar. Sen bar det av till Brisbane. Sen norrut.
Subway ar fantastisk bakismat.
I saw you were sick and tired of running
06.45 klarvaken. Upp duscha. Ut till bilen hamta min vaska som innehaller bland annat tandborste och deo. Borsta tanderna. Tillbaks i sangen lyssna pa Radio Dept. Basta bakismusiken ever.
06.45 ar lite av en sovmorgon nu nar jag val tanker pa det, hade vi jobbat hade da suttit i bilen pa vag till bomullsfaltet. Men idag jobbar vi inte, igar regnade det och vi fick avsluta tidigt kring tre. Vid fem tiden hade jag min forsta schooner(det ar vad man kallar storleken pa glaset sma glas kallas for pots(ca 2,5 dl schooner ar 375ml) och vanliga halvliterglas – pints- kan man inte fa) med Hahn framfor mig. Jag gillar Hahn, Hahn Superdry. Jag drack ganska manga Hahn och avslutade med cider av nagon anledning. Sist jag gjorde de hade jag forvisso tequila emellan hursomhelst sa blev jag aprak och hade en mindre trevlig bakfylla dagen efter. Att va bakis pa ett bomullsfalt ar faktiskt inte sa illa som det later. Jag tog extra mycket lunch och spenderade stor del av dagen med att ata. Idag ar det inte lika illa och eftersom jag inte jobbar sa behover jag inte va respektabel over huvudtaget.
En bakisdag blev till en dag pa puben, lediga och Ben’s sista eftermiddag med oss sa det bar av till the Vic. Forst kilade jag ivag till banken for att se om mitt visakort anlant an – tydligen inte men den har gangen fick jag lite mer assistans an sist jag var dar. Jag var tvungen att anvanda mig av min chefs adress sa nu lova de annu an gang att mitt kort ska komma emellan 3- 5 arbetsdagar och nagra dagar efter det ska min pinkod komma. Sa det blev inget bankkort idag. Sen joinade ajg grabbarna i elektronikbutiken Retravision, Seamus och Mark var bada ute efter en laptop och Seamus ville ocksa kopa en kamera. Det var slut pa notebooks och de som skulle komma in var ratt dyra sa det blev bara en kamera. Jag planerar att inhandla en liksadan som Seamus kopte for den kan man ha under vatten och ar inte speciellt dyr – men den ar sakert billigare i brisbane sa jag vantar med att kopa tills jag kommer dit. Nast pa min lista var harfarg och resvaska. Jag gick till billighetsaffaren Crazy Clarks dar hade de bara rod harfarg och inga resvaskor i den storleken jag vill ha. Jag letar en medelstor resvaska med hjul. Jag har trottnat pa min megastora megatunga resvaska och har bestamt mig for att skicka hem grejer och in handla en mindre vaska sa det ar lattare att ta sig fran plats till plats utan assistans fran nagon annan. Jag gillar att kunna bara mina agodelar sjalv, Jag kan sjalv. Men ingen resvaska fanns det som foll mig i smaken. Sa jag fick ga tomhant fran Crazy Clarks ocksa. Jag hittade ingen resvaska med hjul i secondhand butikerna heller sa det fanns helt enkelt inget annat for mig att gora an att ga till puben. Jag och Seamus var forst att anlanda sen kom Mark och Dan och sist kom Ben som hade stadat ur sin bil och packat ihop allt han ager och har redo att fara till Brisbane och motas upp med sin van. Ben’s van anlander den 6:e Maj klockan 20.30 i Brisbane, Idag ar det den 5:e. Ben tog alltsa fel pa en dag. Jag skrattade gott at detta.
Efter flera timmar pa puben bestamde vi oss for att ga pa bio, vi sag how to train a dragon. Ytterligare en barnfilm som de andra tva senaste vi sett men jag gillare. Vikingar med skottsk accent och drakar. Skottsk accent ar for ovrigt valdigt lustigt, speciellt pa vikingar.
Vi har ca 10 dagar kvar av bomullsksorden, efter bomullen ska jag aka till Brisbane i nagon vecka sen ska jag forsoka fa jobb nagonstans norr over eftersom det ar vinter och ”kallt” i de sodra delarna. Cairns, Darwin eller Broome ar tanken men jag far se vad som hander, vart det finns jobb. Och jag vill inte jobba i varken Sydney eller Brisbane igen for det har jag redan gjort, nej nagot nytt ska det va.
Jag har kommit fram till att jag aldrig i mitt liv kommer va nagon form av bonde(for det var ju precis vad jag alltid velat bli) for hela ens liv maste anpassas efter vader. Helt vardelost, tank dig - nej idag regnar det sa da blir det inget jobb. Ack ack.
06.45 ar lite av en sovmorgon nu nar jag val tanker pa det, hade vi jobbat hade da suttit i bilen pa vag till bomullsfaltet. Men idag jobbar vi inte, igar regnade det och vi fick avsluta tidigt kring tre. Vid fem tiden hade jag min forsta schooner(det ar vad man kallar storleken pa glaset sma glas kallas for pots(ca 2,5 dl schooner ar 375ml) och vanliga halvliterglas – pints- kan man inte fa) med Hahn framfor mig. Jag gillar Hahn, Hahn Superdry. Jag drack ganska manga Hahn och avslutade med cider av nagon anledning. Sist jag gjorde de hade jag forvisso tequila emellan hursomhelst sa blev jag aprak och hade en mindre trevlig bakfylla dagen efter. Att va bakis pa ett bomullsfalt ar faktiskt inte sa illa som det later. Jag tog extra mycket lunch och spenderade stor del av dagen med att ata. Idag ar det inte lika illa och eftersom jag inte jobbar sa behover jag inte va respektabel over huvudtaget.
En bakisdag blev till en dag pa puben, lediga och Ben’s sista eftermiddag med oss sa det bar av till the Vic. Forst kilade jag ivag till banken for att se om mitt visakort anlant an – tydligen inte men den har gangen fick jag lite mer assistans an sist jag var dar. Jag var tvungen att anvanda mig av min chefs adress sa nu lova de annu an gang att mitt kort ska komma emellan 3- 5 arbetsdagar och nagra dagar efter det ska min pinkod komma. Sa det blev inget bankkort idag. Sen joinade ajg grabbarna i elektronikbutiken Retravision, Seamus och Mark var bada ute efter en laptop och Seamus ville ocksa kopa en kamera. Det var slut pa notebooks och de som skulle komma in var ratt dyra sa det blev bara en kamera. Jag planerar att inhandla en liksadan som Seamus kopte for den kan man ha under vatten och ar inte speciellt dyr – men den ar sakert billigare i brisbane sa jag vantar med att kopa tills jag kommer dit. Nast pa min lista var harfarg och resvaska. Jag gick till billighetsaffaren Crazy Clarks dar hade de bara rod harfarg och inga resvaskor i den storleken jag vill ha. Jag letar en medelstor resvaska med hjul. Jag har trottnat pa min megastora megatunga resvaska och har bestamt mig for att skicka hem grejer och in handla en mindre vaska sa det ar lattare att ta sig fran plats till plats utan assistans fran nagon annan. Jag gillar att kunna bara mina agodelar sjalv, Jag kan sjalv. Men ingen resvaska fanns det som foll mig i smaken. Sa jag fick ga tomhant fran Crazy Clarks ocksa. Jag hittade ingen resvaska med hjul i secondhand butikerna heller sa det fanns helt enkelt inget annat for mig att gora an att ga till puben. Jag och Seamus var forst att anlanda sen kom Mark och Dan och sist kom Ben som hade stadat ur sin bil och packat ihop allt han ager och har redo att fara till Brisbane och motas upp med sin van. Ben’s van anlander den 6:e Maj klockan 20.30 i Brisbane, Idag ar det den 5:e. Ben tog alltsa fel pa en dag. Jag skrattade gott at detta.
Efter flera timmar pa puben bestamde vi oss for att ga pa bio, vi sag how to train a dragon. Ytterligare en barnfilm som de andra tva senaste vi sett men jag gillare. Vikingar med skottsk accent och drakar. Skottsk accent ar for ovrigt valdigt lustigt, speciellt pa vikingar.
Vi har ca 10 dagar kvar av bomullsksorden, efter bomullen ska jag aka till Brisbane i nagon vecka sen ska jag forsoka fa jobb nagonstans norr over eftersom det ar vinter och ”kallt” i de sodra delarna. Cairns, Darwin eller Broome ar tanken men jag far se vad som hander, vart det finns jobb. Och jag vill inte jobba i varken Sydney eller Brisbane igen for det har jag redan gjort, nej nagot nytt ska det va.
Jag har kommit fram till att jag aldrig i mitt liv kommer va nagon form av bonde(for det var ju precis vad jag alltid velat bli) for hela ens liv maste anpassas efter vader. Helt vardelost, tank dig - nej idag regnar det sa da blir det inget jobb. Ack ack.
fredag 16 april 2010
Slip your shoes on and then off you crawl into a day that couldn't give you more
De senaste nio dagarna har jag jobbat 114 timmar. Idag var en 14 ½ timmars dag. Imorgon far vi betalt, forvisso jobbar vi sa man kan inte gora mycket med pengarna, men vi far anda lon.
Haromdagen lyssnade jag pa Magnus Ugglas – Kung i baren och tankte tillbaks pa tden da jag bodde hemma och faktiskt vantade pa den 25(smaller det). Har far man betalt antingen varje vecka eller varannan vecka och det ar inte pa en bestamd dag utan alla arbetsgivare betalar lon pa olika dagar jag tror faktiskt jag fatt lon olika dagar for varje jobb jag haft. Alltsa ar inte helgen den 25e en sjalvklar utgangskvall – varje dag ar nagons lonedag. Jag vet inte om detta ar bra eller daligt. Det drojer inte langt forns man far lon, vilket ar bra. Det ska bli otroligt drygt nar ajg kommer hem jobba i en HEL MANAD och inte fa betalt forns manaden efter! Herregud man blir ju helt screwed hemma. Lyckas man ta slut pa alla sina slantar en vecka sa drojer det bara nagra dagar sa ar man inte fattig langre. Men det blir lite svart att spara, kan forvisso ha med min livsstil att gora och inte nar jag far lon. Eller just nu ar min livsstil ideal for att spara for jobba ar det enda jag gor. Upp nagon gang mellan 6-8 och ut och jobba mellan 12- 16 timmar sen hem at och sov. Kanske hinner doglo pa tvn i nagon timme eller lasa, jag laser en bok jag gillar for tillfallet.
Sa jag jobbar konstant och behover inte spendera nagot eftersom vi far mat och boende gratis sa alla rikedomar jag tjanar ihop sitter snallt pa banken och vantar pa att jag ska spendera dem. (Jag raknade precis ut att jag tjanade over 1000 dollar pa de har nio dagarna ta det ganger 6.1 och lagg pa lite extra for juste OVER 1000 dollar!Och da ar det skattat och klart och sen i juli ar det bara att inkassera skatteaterbaring att va backpacker ar inte sa fel anda!)
Det ar ganska trakigt och dagarna flter liksom ihop och man minns inte riktigt om nagot hande imorse eller for tre dagar sen efetersom alla dagar ar sa lika. Men det ar bara for nagra veckor och sen bar det av till storstan och sen thailand med lillebror och bara ta det lungt och inte oroa sig over pengar. Det kommer va den forsta gangen pa jag vet inte em alltid som ajg inte kommer kanna mig orolig over pengar. Eller nar jag va hemma och slavade pa aurea vita behovde jag inte heller oroa mig for pengar. Forsta gangen sen jag lamnade Svergie forsta gangen som jag inte har den dar penga och jobboron i bakhuvudet. Ska bli sa otroligt skont.
Eller oro och oro nu insag jag att det later jattehemskt, sa illa ar det inte.
Men det ska bli sjukt skont att ha massa pengar.
Haromdagen lyssnade jag pa Magnus Ugglas – Kung i baren och tankte tillbaks pa tden da jag bodde hemma och faktiskt vantade pa den 25(smaller det). Har far man betalt antingen varje vecka eller varannan vecka och det ar inte pa en bestamd dag utan alla arbetsgivare betalar lon pa olika dagar jag tror faktiskt jag fatt lon olika dagar for varje jobb jag haft. Alltsa ar inte helgen den 25e en sjalvklar utgangskvall – varje dag ar nagons lonedag. Jag vet inte om detta ar bra eller daligt. Det drojer inte langt forns man far lon, vilket ar bra. Det ska bli otroligt drygt nar ajg kommer hem jobba i en HEL MANAD och inte fa betalt forns manaden efter! Herregud man blir ju helt screwed hemma. Lyckas man ta slut pa alla sina slantar en vecka sa drojer det bara nagra dagar sa ar man inte fattig langre. Men det blir lite svart att spara, kan forvisso ha med min livsstil att gora och inte nar jag far lon. Eller just nu ar min livsstil ideal for att spara for jobba ar det enda jag gor. Upp nagon gang mellan 6-8 och ut och jobba mellan 12- 16 timmar sen hem at och sov. Kanske hinner doglo pa tvn i nagon timme eller lasa, jag laser en bok jag gillar for tillfallet.
Sa jag jobbar konstant och behover inte spendera nagot eftersom vi far mat och boende gratis sa alla rikedomar jag tjanar ihop sitter snallt pa banken och vantar pa att jag ska spendera dem. (Jag raknade precis ut att jag tjanade over 1000 dollar pa de har nio dagarna ta det ganger 6.1 och lagg pa lite extra for juste OVER 1000 dollar!Och da ar det skattat och klart och sen i juli ar det bara att inkassera skatteaterbaring att va backpacker ar inte sa fel anda!)
Det ar ganska trakigt och dagarna flter liksom ihop och man minns inte riktigt om nagot hande imorse eller for tre dagar sen efetersom alla dagar ar sa lika. Men det ar bara for nagra veckor och sen bar det av till storstan och sen thailand med lillebror och bara ta det lungt och inte oroa sig over pengar. Det kommer va den forsta gangen pa jag vet inte em alltid som ajg inte kommer kanna mig orolig over pengar. Eller nar jag va hemma och slavade pa aurea vita behovde jag inte heller oroa mig for pengar. Forsta gangen sen jag lamnade Svergie forsta gangen som jag inte har den dar penga och jobboron i bakhuvudet. Ska bli sa otroligt skont.
Eller oro och oro nu insag jag att det later jattehemskt, sa illa ar det inte.
Men det ska bli sjukt skont att ha massa pengar.
onsdag 7 april 2010
Once upon a time there was a duck named ducky duck duck
Jag har mitt eget rum. I mitt egna rum sover jag pa en madrass, madrassen ar mindre an 75 cm bred. I mitt egna rum finns ocksa en garderob och en bla tvattkorg i plast. Det ar inte allt for illa jag gillar faktiskt mitt rum. Och aven fast madrassen ar otroligt smal och skumgummi inte ar det mest bekvama underlaget sa duger det mycket val. Det ar lite drygt att det inte finns nagot riktigt fonster, jag har en dorr som vatter mot den inbygda verandan dorren ar som mitt fonster. Myggnat ar fastspikat i oppningen sa man kan inte ga ut genom dorren men det finns en dorr dar som man kan oppna och stanga sa man far in lite ljus. Dorren gar iof inte att stanga ordentligt den oppnar sig pa egen hand sa jag fick lagga en tung madrass som blivit over for dorren sa den inte kan oppnas av sig sjalv langre. Min dorr som jag tar mig in och ut ur rummet ar en trog skjutdorr, jag gillar inte att ha en skjutdorr faktiskt speciellt inte en trog en. Mitt egna rum har en heltackningsmatta som aven resten av huset forutom koket och verandan har. Heltackningsmattan ar beige/brun och helt okej as far as heltackningsmattor goes. Men som namnts forst, det ar mitt eget rum vilket ar sjukt skont. Jag har faktiskt inte haft mitt eget rum sen i typ Augusti. Och det ar sa sjukt skont att inte dela med Mark langre for han snarkar sa javligt.
Mitt eget rum alltsa.
Mitt egna rum ligger i ett hus med heltackningsmattor och en inbyggd veranda. Pa de nio personer som bor har i huset har vi en dusch och en toalett, vilket faktiskt inte ar nagot problem, det later otroligt jobbigt men det ar sallan nagot problem. Huset ligger mitt ute i ingenstans vara narmaste granne ar ett bomullsfalt. Det ar av nagon konstig anledning inte det bomullsfaltet vi skordar.
Har ute har vi ingen mottagning pa mobilerna, man maste aka in till Goondiwindi for att fa mottagning. Det later ocksa otroligt jobbigt men man vanjer sig och det kanns inte sa jobbigt mer som ett faktum, vill jag har kontakt med varlden utanfor maste man ta sig till Goondiwindi forst. I det andra huset vi bodde i hade vi mottagning, inte sa varst bra mottagning men mottagning anda. Och sa hade vi kontoret bara nagra hundra meter fran vart vi bodde sa man kunde leka med internet varje dag om man sa onskade. Har har vi inget kontor med internet men i Goondiwindi har de McDonalds med gratis internet.
I forra huset vi bodde jobbade vi for det mesta inte 10 timmars dagar sa vi fick laga mat sjalva, vilket inte var allt for jobbigt. Matratterna var val ganska intressanta ibland for vi hade ibland lite brist pa mat eftersom Shane var chef forsag oss med mat och ibland tog det lite val lang tid emellan gangerna han forsag oss med mat sa det var verkligen att rota i frysen efter nagot som dog att ata med potatis. Det mesta duger till att ata med potatis sa det var egentligen ingen vild panik, men nagot man klagade pa da.
Nu har vi en kock eftersom vi jobbar minst 10 h varje dag, eller det ar det som ar tanken. Han lagar ocksa mycket potatis och korv och gravy. Och sheppherspie(kottfars, potatismos, artor, majs, lok och typ vilken gronsak som helst alla sheppherdspie ar olika) med gravy. Alltsa valdigt traditionell engelsk husmanskost(ocksa iralndsk husmanskost men fragar man en irlandare sa ar det en otroligt stor skillnad for de ar ta mig fan inga engelsman, australiensarna havdar ocksa att detta ar deras husmanskost och typsikt australienskt trots att det inte alls ar australienskt utan engelskt som helt enkelt ar en tradition de tagit med sig fran england nar de skickade ner alla fangar ner hit, detta galler ocksa engelsk frukost – korv, bacon, stekt agg osv – english breakfast men nej enligt australienarna ar det deras pahitt) Hur som helst vi ater nagon form av notkott med potatis, artor och gravy i olika former men anda exakt samma sak. Jag borjar trottna. Steve som kocken heter har tidigare jobbat ute pa bomullsfalten och skordat men har nu av nagon anledning ”befodrats” till kock. Han har ett himla lustigt humor Steve, han blir helt plotsligt valdigt arg for ingen anledning och har satt upp en skylt(ett papper som han skrivit for hand) bredvid koksdorren som det star ”close the bloody door, mate! Christ sake” vilket ar ganska em udda aggressivt mot oss eftersom han ar den som anvander koksdorren mest.
Steve spenderar mycket tid i koket, vilket ar ganska jobbigt for man kanner liksom inte att man har tillgang till koket, man ar som en inkraktare pa hans revir dar han bestammer. Man kan liksom inte ga och rota i skafferiet efter ett afternoon snack for dar star han och vaktar. Vilket ar otroligt drygt nar man ar trott pa maten och faktiskt overvager att leve pa applen och muslibars tills jag lamnar stallet. Nej jag gillar inte att ha en kock.
Nar man skordar bomull bestar mycket tid av att vanta, vanta pa att ”the harvesters” ska skorda bomullen sa de kan dumpa den i modulen som jag sitter och pressar ihop den till balar, vanta pa att de ska bli varmt sa bomullen inte fastnar i the harvesters, vanta pa att det sak sluta regna sa de kan spraya falten igen, vanta pa att sprayen ska fa bomullsbladen att vissna, vanta pa att maskinerna ska bli lagade, vanta pa att nagon ska komma och hjalpa mig lagga tarp pa min klara bomullsbal, vanta pa att det ska sluta regna igen. Och sen vid slutet av vare skift maste alla vanta pa oss modulforare for att vi maste presa ihop den sista bomullen och lagga tarp pa sa vi kan aka hem och ata sheppherspie.
Idag ar vi lediga, for igar blev vi klara med ett bomullsfalt och ska borja pa ett nytt sa vi flyttade alla maskiner och kollade bomullen pa det nya faltet igar. Det var allt for gront for att skordas an sa da ar vi lediga idag. De sa att en storm kommer at det har hallet, vet inte om det regnade inatt men idag ar det soligt iaf. Nar det regnar blir bomullen blot och da kan man inte skorda sa da maste man vanta tills de torkat vilket kan ta ett tag beroende pa hur mycket det regnat. Regnet gor ocksa att det vaxer mer alltsa mer gront sa da maste man spraya igen och vanta minst tre dagar sa det vissnar ordentligt. Sen kanske man kan skorda om det inte borjar regna igen. Alltsa tar det otroligt lang tid att fa nagot gjort om det regnar. Det ar pa det viset jag varit har ute i 5 veckor nu och bara jobbat med bomullen i fem dagar sammanlagt. Men regnar det inte nu sa kommer det forhoppningsvis bli skorda av i minst en vecka. Jag borjar misstanka att jag kommer fa aka direkt harifran till Thailand vilket ar lite drygt for jag hade hoppats pa att jag skulle ha tid att resa lite har innan Thailand, men det kan inte hjalpas.
I Goondiwindi ar vi stammisar pa en pub som heter the Victorian, the Vic. Det finns tva bartenders dar som kanner oss, Shelley en 40+ dam med rok/whiskey rost som alltid bokar in oss pa hotel queensland nar vi druckit for mycket och inte far kora hem. Och nar jag sager vi menar jag inte mig eftersom jag inte har korkort anda sa spelar det ingen roll hur full jag ar eller inte ar. Den andra bartendern heter Amy hon ar nyss fyllda 19 ar och gillar inget har i varlden hon ar en otroligt miserabel person. Den enda gangen vi sett henne i nagon form av glatt tillstand var nar hon sa att hon skulle ga och jaga grisar. Vi frgade da vad jaga gris faktiskt innebar(vi tankte att det maste vara nagon form av slang for nagot annat an att jaga grsar for varfor skulle en 19 arig flicka fran wales som jobbar i en pub tycka att det var sa fantastiskt att jaga gris) Det var inte slang utan de skulle ut och jaga gris. Det hela gar ut pa att de aker ut ett gang bogans(som jag tidigare namt nagon gang ar bogans australiens svar pa hillbillys) pa nagra pickups och sa super de damerna sitter bak pa pickupen och super sig redlosa medan herrarna kilar ivag och skjuter grisar (ibland jagar de grisen med pickupen och dodar grisen pa det sattet) sen dricker de mer sen aker de hem. Fantastiskt.
Goondiwindi har en nattklubb, den heter the Royal. Varje helg kan man traffa alla ungdomar i Goondiwindi dar, helgen efter kan man traffa exakt samma manniskor igen. Kanonkul, 4 av 5 toasters. Smastader ar exakt vad man tror om dem, alla fordomar du nagonsin haft om bonder – de ar sanna!
Ja det var rapporten fran mitt ute i ingenstans, hej.
Mitt eget rum alltsa.
Mitt egna rum ligger i ett hus med heltackningsmattor och en inbyggd veranda. Pa de nio personer som bor har i huset har vi en dusch och en toalett, vilket faktiskt inte ar nagot problem, det later otroligt jobbigt men det ar sallan nagot problem. Huset ligger mitt ute i ingenstans vara narmaste granne ar ett bomullsfalt. Det ar av nagon konstig anledning inte det bomullsfaltet vi skordar.
Har ute har vi ingen mottagning pa mobilerna, man maste aka in till Goondiwindi for att fa mottagning. Det later ocksa otroligt jobbigt men man vanjer sig och det kanns inte sa jobbigt mer som ett faktum, vill jag har kontakt med varlden utanfor maste man ta sig till Goondiwindi forst. I det andra huset vi bodde i hade vi mottagning, inte sa varst bra mottagning men mottagning anda. Och sa hade vi kontoret bara nagra hundra meter fran vart vi bodde sa man kunde leka med internet varje dag om man sa onskade. Har har vi inget kontor med internet men i Goondiwindi har de McDonalds med gratis internet.
I forra huset vi bodde jobbade vi for det mesta inte 10 timmars dagar sa vi fick laga mat sjalva, vilket inte var allt for jobbigt. Matratterna var val ganska intressanta ibland for vi hade ibland lite brist pa mat eftersom Shane var chef forsag oss med mat och ibland tog det lite val lang tid emellan gangerna han forsag oss med mat sa det var verkligen att rota i frysen efter nagot som dog att ata med potatis. Det mesta duger till att ata med potatis sa det var egentligen ingen vild panik, men nagot man klagade pa da.
Nu har vi en kock eftersom vi jobbar minst 10 h varje dag, eller det ar det som ar tanken. Han lagar ocksa mycket potatis och korv och gravy. Och sheppherspie(kottfars, potatismos, artor, majs, lok och typ vilken gronsak som helst alla sheppherdspie ar olika) med gravy. Alltsa valdigt traditionell engelsk husmanskost(ocksa iralndsk husmanskost men fragar man en irlandare sa ar det en otroligt stor skillnad for de ar ta mig fan inga engelsman, australiensarna havdar ocksa att detta ar deras husmanskost och typsikt australienskt trots att det inte alls ar australienskt utan engelskt som helt enkelt ar en tradition de tagit med sig fran england nar de skickade ner alla fangar ner hit, detta galler ocksa engelsk frukost – korv, bacon, stekt agg osv – english breakfast men nej enligt australienarna ar det deras pahitt) Hur som helst vi ater nagon form av notkott med potatis, artor och gravy i olika former men anda exakt samma sak. Jag borjar trottna. Steve som kocken heter har tidigare jobbat ute pa bomullsfalten och skordat men har nu av nagon anledning ”befodrats” till kock. Han har ett himla lustigt humor Steve, han blir helt plotsligt valdigt arg for ingen anledning och har satt upp en skylt(ett papper som han skrivit for hand) bredvid koksdorren som det star ”close the bloody door, mate! Christ sake” vilket ar ganska em udda aggressivt mot oss eftersom han ar den som anvander koksdorren mest.
Steve spenderar mycket tid i koket, vilket ar ganska jobbigt for man kanner liksom inte att man har tillgang till koket, man ar som en inkraktare pa hans revir dar han bestammer. Man kan liksom inte ga och rota i skafferiet efter ett afternoon snack for dar star han och vaktar. Vilket ar otroligt drygt nar man ar trott pa maten och faktiskt overvager att leve pa applen och muslibars tills jag lamnar stallet. Nej jag gillar inte att ha en kock.
Nar man skordar bomull bestar mycket tid av att vanta, vanta pa att ”the harvesters” ska skorda bomullen sa de kan dumpa den i modulen som jag sitter och pressar ihop den till balar, vanta pa att de ska bli varmt sa bomullen inte fastnar i the harvesters, vanta pa att det sak sluta regna sa de kan spraya falten igen, vanta pa att sprayen ska fa bomullsbladen att vissna, vanta pa att maskinerna ska bli lagade, vanta pa att nagon ska komma och hjalpa mig lagga tarp pa min klara bomullsbal, vanta pa att det ska sluta regna igen. Och sen vid slutet av vare skift maste alla vanta pa oss modulforare for att vi maste presa ihop den sista bomullen och lagga tarp pa sa vi kan aka hem och ata sheppherspie.
Idag ar vi lediga, for igar blev vi klara med ett bomullsfalt och ska borja pa ett nytt sa vi flyttade alla maskiner och kollade bomullen pa det nya faltet igar. Det var allt for gront for att skordas an sa da ar vi lediga idag. De sa att en storm kommer at det har hallet, vet inte om det regnade inatt men idag ar det soligt iaf. Nar det regnar blir bomullen blot och da kan man inte skorda sa da maste man vanta tills de torkat vilket kan ta ett tag beroende pa hur mycket det regnat. Regnet gor ocksa att det vaxer mer alltsa mer gront sa da maste man spraya igen och vanta minst tre dagar sa det vissnar ordentligt. Sen kanske man kan skorda om det inte borjar regna igen. Alltsa tar det otroligt lang tid att fa nagot gjort om det regnar. Det ar pa det viset jag varit har ute i 5 veckor nu och bara jobbat med bomullen i fem dagar sammanlagt. Men regnar det inte nu sa kommer det forhoppningsvis bli skorda av i minst en vecka. Jag borjar misstanka att jag kommer fa aka direkt harifran till Thailand vilket ar lite drygt for jag hade hoppats pa att jag skulle ha tid att resa lite har innan Thailand, men det kan inte hjalpas.
I Goondiwindi ar vi stammisar pa en pub som heter the Victorian, the Vic. Det finns tva bartenders dar som kanner oss, Shelley en 40+ dam med rok/whiskey rost som alltid bokar in oss pa hotel queensland nar vi druckit for mycket och inte far kora hem. Och nar jag sager vi menar jag inte mig eftersom jag inte har korkort anda sa spelar det ingen roll hur full jag ar eller inte ar. Den andra bartendern heter Amy hon ar nyss fyllda 19 ar och gillar inget har i varlden hon ar en otroligt miserabel person. Den enda gangen vi sett henne i nagon form av glatt tillstand var nar hon sa att hon skulle ga och jaga grisar. Vi frgade da vad jaga gris faktiskt innebar(vi tankte att det maste vara nagon form av slang for nagot annat an att jaga grsar for varfor skulle en 19 arig flicka fran wales som jobbar i en pub tycka att det var sa fantastiskt att jaga gris) Det var inte slang utan de skulle ut och jaga gris. Det hela gar ut pa att de aker ut ett gang bogans(som jag tidigare namt nagon gang ar bogans australiens svar pa hillbillys) pa nagra pickups och sa super de damerna sitter bak pa pickupen och super sig redlosa medan herrarna kilar ivag och skjuter grisar (ibland jagar de grisen med pickupen och dodar grisen pa det sattet) sen dricker de mer sen aker de hem. Fantastiskt.
Goondiwindi har en nattklubb, den heter the Royal. Varje helg kan man traffa alla ungdomar i Goondiwindi dar, helgen efter kan man traffa exakt samma manniskor igen. Kanonkul, 4 av 5 toasters. Smastader ar exakt vad man tror om dem, alla fordomar du nagonsin haft om bonder – de ar sanna!
Ja det var rapporten fran mitt ute i ingenstans, hej.
måndag 22 mars 2010
You can't tell me this is real, cause this is real
Imorgon flyttar vi till ett nytt hus dar vi ska bo medan vi skordar bomullen, dar finns inget internet och jag vet inte hur bra mottagning jag har pa telefonen, vilket nog egentligen inte spelar sa stor roll for jag kommer bara jobba hela tiden anda. men om herrskapet onskar sa kan det skickas brev, som jag naturligtvis svarar pa.
Min adress ar da:
Jessica Osterberg
c/o Sea Boardman
P.o Box 605
Goondiwindi 4390
QLD Australia
Det ar val det, juste jag har vart sjuk de senaste tva dagarna, feber, huvudvark och ont i halsen det ar alltid lika trevligt att va sjuk nar det ar ca 30+ ute!
Min adress ar da:
Jessica Osterberg
c/o Sea Boardman
P.o Box 605
Goondiwindi 4390
QLD Australia
Det ar val det, juste jag har vart sjuk de senaste tva dagarna, feber, huvudvark och ont i halsen det ar alltid lika trevligt att va sjuk nar det ar ca 30+ ute!
tisdag 16 mars 2010
Halla halla det har ar x22!
Minns nagon den laten? Jag tyckte sjalv aldrig om den maste jag erkanna.
Att olja verandor ar nagot jag blivit en hejare pa de senaste dagarna. Idag avslutade jag min verandaoljande. Forst oljade jag en av mina chefers veranda och hans fru Belinda bjod mig pa lunch med henne och barnen Georgia och Max. Jag fick en croissant med ost, skinka och tomat och en sallad bestaende av avokado, sallad och korsbarstomater. Inget overdrivet itnressant med maten men den smakade. Det intressanta med det hela var att nar vi satt ner vid bordet fragade Belinda vem ber bordsbon (say grace tror ajg det kallas) och barnen tjafsade om vem som skulle be bordsbon sa det slutade med att Belinda fick gora det sjalv. Sa Belinda tackade gud for deras gast(mig the blessing of our guest Jess) Hon tackade gud for att jag var dar! Och sa tacakde hon gud for maten och allt annat man ska tacka gud for nar man ber bordsbon. Jag ver helt forvirrad coh visste ine vad jag skulle gora. Belinda knappte handerna i knat och bojde huvudet nerat och blundade barnen satt mest bara dar och jag visste inte hur ajg skulle bete mig. Jag satt med handerna i knat och forsokte se respektabel ut.
Jag maste saga att det var ganska trevligt anda visa sin tacksamhet eller nat. Jag har kommit fram till att folk som Belinda ar odmjuka och de ar val bra? Eftersom vi svenskar eller de flesta jag kanner inte tror pa gud eller ber bordsbon eller sa. Sa ser vi det som en helgalen grej, ga till kyrkan pa sondagar och lasa bordsbon. Men de ar faktiskt inte sa knappa de ar helt vanliga manniskor – ja ni flesta har sakert redan insett detta men jag har sanna fordomar mot allt som har med gud och religion att gora.
Det ar da dagens insikt, alla religiosa manniskor ar inte galna. Ja det dar med emotionell utveckling och sadar gar ju bra.
torsdag 11 mars 2010
Let it die, let it die, let it fade
Det ar varmt och mina ogon svider lite, det kan bero pa att jag ar trott och/eller att jag inte haft solglasogon pa mig. Solen ar ganska stark men ajg borjar (efter ett ar och tre manader) vanja mig vid solen utan solglasogon.
Det har vart regn och lera i flera dagar, eller typ en vecka, man kan inte skorda bomull nar det regnar darfor har vi inte gjort nagonting pa en vecka. Igar och idag har vi lallat runt med tradgardsjobb och ajg har stadat ur nagra traktorer. Men veckan innan det fanns det itne manga sysslor. Vi roade oss med att aka in till antingen Moree eller Goondiwindi, vi drack en hel del ol och traffade en hel del lantisar. Ha Seamus(egentligen heter han Daniel men han ser ut som en Seamus och han lyssnar nu till Seamus som om han aldrig hetat Daniel) blev kalaspackad nar vi var i Goondiwindi sist. Tanken var att vi skulle aka in och ta nagra glas, det blev ganska manga sa vi tog in pa ett hotel sa ingen skulle behova forsoka nyktra till. Seamus lyckades hitta tva damer, de var fran Goondiwindi och hade bada tre ungar var. De var kring 30 9 ar aldre an Seamus da, men det stoppade da inte honom. Till historierna att det har inte var nagra milfs precis... Hyfsat trevliga var de iaf de bjod mig pa shots vilket ar val vad som kravs for att halla mig glad! Nattklubben vi var pa stangde klockan ett och sen tog vi alla ivag at olika hall. Jag skulle pa efterfest med ett sallskap kladda i skoluniformer. Nar vi precis skulle borja rora oss mot efterfesten hade Mark bestamt sig for att ajg inte fick ga pa efterfest och foste mig i motsatt riktning. Vi var da en samlad trupp igen, jag, Mark, Seamus, Danska Dan och de tva overaldriga damerna som var lika kalaspackade som Seamus.
Jag beslot mig for att ajg ville ha kebab och forsokte febrilt hitta ett stalle som salde kebab, det var omojligt. jag stotte da pa en grupp homo sapiens i liknande alder och tillstand som mig sjalv. Jag redovisade mitt kebabproblem for dem och de sa att det endda stallet man kan fa fyllekak pa ar bp(en bensinmack) som de faktiskt var pa vag till sa jag slog folje.
Jag borjar prata med en ung man som heter Jamie, jag gillar namnet Jamie skarpt och bestamde mig nagon gang under 2009 att ett av mina barn ska dopas till Jamie. Darfor pratade jag med denna Jamie, som senare visade sig heta Jordan trots viss besvikelse fortsatta ajg tala med denna yngling.
Vi gick och pratade och helt plotsligt ser vi att resten av sallskapet forsvunnit, vi fortsatter anda mot bp. Det lustiga nar man ar ute pa landet ar att det ar ute pa landet till och emd nar amn ar i en stad, visserligen en liten stad men lik forbannat en stad. Sa for att komma till denna bensinmack far vi traska genom tva akrar (som tidigare namnt har det regnat i flera dagar) vilket var otroligt lerigt och ajg hade bara sandaler(alska sandaler jag kan bara tanka pa mina ljuslila plastsandaler som jag hade nar jag var liten nar nagon sager sandaler). Mina fotter och ben var tackta av lera men jag kom fram till bp och fick snallt noja mig med fish and chips for nagon kebab hade de minnsann inte.
Jordan however var en ganska intressant figur, han ar ett ar yngre an mig(nagra manader) och ahr redan i denna unga alder en son. Hans som har blivit em kidnappad av sin mamma, eller inte riktigt kidnappad. Men nar man har en vardnadstvist och bor ute pa landet i Australien ar det inte helt ovanligt att en av forladrarna drar ivag med ungarna till nagon remote plats. De behover inte ens lamna sin delstat for att gora detta sa de bryter egentligen inga lagar och det ar mer eller minre helt omojligt att hitta dom eftersom det ar sa stort. Detta hade nu hant Jordan och hans lilla son som jag tror hette James. Jordans syster hade drogproblem, deta kom fram nar jag berattade att jag tyckte Melbourne var en fantastisk plats. Han sa da att han hatade Melbourne, for att hans syster alltid forsvann ner till Emlbourne och kom tillbaka hem som ett vrak. Jag tyckte sa synd om honom han sag sa ledsen ut med sin stackars syster och stulna son, tanka sig vad som kan handa nar man ar sa ung. Och han sag ut som om han var 15 ocksa till raga pa allt. Han berattade ocksa att han oftast kom overns battre med tjejer och folk alltid bara antog att han alltid forsokte stota pa alla tjejer men han ville ju bara va kompis(alska att han bara ville halsa). Jordan var minst sagt en intressant person, jag ar glad att jag traffade honom.
I varat hotellrum var det galet(jag missade galenskapet) Seamus hade tagit med sig de tva aldra damerna och forsokte helt frackt(med danska Dan och Mark och den andra aldra damen i rummet) att fa den em valrosslika aldre damen i sang. Efter att hon en halvtimma tidiagre hade kastat upp alva maginnehallet pa trottoaren utanfor hotellet.
- I don’t care if youu got sick I love you anyway!
All makt at Seamus var befriare.
Det har vart regn och lera i flera dagar, eller typ en vecka, man kan inte skorda bomull nar det regnar darfor har vi inte gjort nagonting pa en vecka. Igar och idag har vi lallat runt med tradgardsjobb och ajg har stadat ur nagra traktorer. Men veckan innan det fanns det itne manga sysslor. Vi roade oss med att aka in till antingen Moree eller Goondiwindi, vi drack en hel del ol och traffade en hel del lantisar. Ha Seamus(egentligen heter han Daniel men han ser ut som en Seamus och han lyssnar nu till Seamus som om han aldrig hetat Daniel) blev kalaspackad nar vi var i Goondiwindi sist. Tanken var att vi skulle aka in och ta nagra glas, det blev ganska manga sa vi tog in pa ett hotel sa ingen skulle behova forsoka nyktra till. Seamus lyckades hitta tva damer, de var fran Goondiwindi och hade bada tre ungar var. De var kring 30 9 ar aldre an Seamus da, men det stoppade da inte honom. Till historierna att det har inte var nagra milfs precis... Hyfsat trevliga var de iaf de bjod mig pa shots vilket ar val vad som kravs for att halla mig glad! Nattklubben vi var pa stangde klockan ett och sen tog vi alla ivag at olika hall. Jag skulle pa efterfest med ett sallskap kladda i skoluniformer. Nar vi precis skulle borja rora oss mot efterfesten hade Mark bestamt sig for att ajg inte fick ga pa efterfest och foste mig i motsatt riktning. Vi var da en samlad trupp igen, jag, Mark, Seamus, Danska Dan och de tva overaldriga damerna som var lika kalaspackade som Seamus.
Jag beslot mig for att ajg ville ha kebab och forsokte febrilt hitta ett stalle som salde kebab, det var omojligt. jag stotte da pa en grupp homo sapiens i liknande alder och tillstand som mig sjalv. Jag redovisade mitt kebabproblem for dem och de sa att det endda stallet man kan fa fyllekak pa ar bp(en bensinmack) som de faktiskt var pa vag till sa jag slog folje.
Jag borjar prata med en ung man som heter Jamie, jag gillar namnet Jamie skarpt och bestamde mig nagon gang under 2009 att ett av mina barn ska dopas till Jamie. Darfor pratade jag med denna Jamie, som senare visade sig heta Jordan trots viss besvikelse fortsatta ajg tala med denna yngling.
Vi gick och pratade och helt plotsligt ser vi att resten av sallskapet forsvunnit, vi fortsatter anda mot bp. Det lustiga nar man ar ute pa landet ar att det ar ute pa landet till och emd nar amn ar i en stad, visserligen en liten stad men lik forbannat en stad. Sa for att komma till denna bensinmack far vi traska genom tva akrar (som tidigare namnt har det regnat i flera dagar) vilket var otroligt lerigt och ajg hade bara sandaler(alska sandaler jag kan bara tanka pa mina ljuslila plastsandaler som jag hade nar jag var liten nar nagon sager sandaler). Mina fotter och ben var tackta av lera men jag kom fram till bp och fick snallt noja mig med fish and chips for nagon kebab hade de minnsann inte.
Jordan however var en ganska intressant figur, han ar ett ar yngre an mig(nagra manader) och ahr redan i denna unga alder en son. Hans som har blivit em kidnappad av sin mamma, eller inte riktigt kidnappad. Men nar man har en vardnadstvist och bor ute pa landet i Australien ar det inte helt ovanligt att en av forladrarna drar ivag med ungarna till nagon remote plats. De behover inte ens lamna sin delstat for att gora detta sa de bryter egentligen inga lagar och det ar mer eller minre helt omojligt att hitta dom eftersom det ar sa stort. Detta hade nu hant Jordan och hans lilla son som jag tror hette James. Jordans syster hade drogproblem, deta kom fram nar jag berattade att jag tyckte Melbourne var en fantastisk plats. Han sa da att han hatade Melbourne, for att hans syster alltid forsvann ner till Emlbourne och kom tillbaka hem som ett vrak. Jag tyckte sa synd om honom han sag sa ledsen ut med sin stackars syster och stulna son, tanka sig vad som kan handa nar man ar sa ung. Och han sag ut som om han var 15 ocksa till raga pa allt. Han berattade ocksa att han oftast kom overns battre med tjejer och folk alltid bara antog att han alltid forsokte stota pa alla tjejer men han ville ju bara va kompis(alska att han bara ville halsa). Jordan var minst sagt en intressant person, jag ar glad att jag traffade honom.
I varat hotellrum var det galet(jag missade galenskapet) Seamus hade tagit med sig de tva aldra damerna och forsokte helt frackt(med danska Dan och Mark och den andra aldra damen i rummet) att fa den em valrosslika aldre damen i sang. Efter att hon en halvtimma tidiagre hade kastat upp alva maginnehallet pa trottoaren utanfor hotellet.
- I don’t care if youu got sick I love you anyway!
All makt at Seamus var befriare.
onsdag 3 mars 2010
True romance can’t be achieved these days…
True romance can’t be achieved these days…
Nu ar jag alltsa mitt ute I ingenstans, eller det ligger melln Moree och Goondiwindi pa gransen mellan New South Wales och Queensland. Mina senaste tva dygn har innehallit en del nya upplevelser. Vi satt pa greyhounden och varan da blivande chef Shane hade bett oss att be busschaufforen att slappa av oss mellan Moree och Goondiwindi. Detta later i mina oron inte riktigt, vada ska vi bara bli avslappta mitt i ingenstans. Mark forklarade da i saklig ton att vi inte gar av bussen forns vi sett Shane. Jag tankte da att tank om vi inte ser honom ska vi bara ga av i Goondiwindi och vanta – tank om han inte dyker upp eller gar att far tag pa? Eller tank om han ar Goondiwindi chainsawmassacre? Jag var monst sagt lite nervig over det hela.
Som tur var dok Shane upp och busschaffisen var schysst och slappte av oss emellan sa allt gick som smort. Efter nagra minuter i bilen anlander vi vid farmen eller det ar inte en farm, det ar var lilla stuga dar vi arbetare bor, ett stort hus dar Shanes foraldrar bor, och nagra plathus som agerar verkstader till alla maskiner.
Den forsta veckan nu har inte bomullsskorden borjat an sa vi gor lite smajobb har och var. Vart forsta jobb var att olja ett timmarstaket. Inte speciellt svart jobb men man blir ojlig, naturligtvis. Sen vart det grasklippning pa en liten bilgrasklippare – jag vet inte vad de heter man kor den iaf och det var kalaskul. Enda tills Mark kom med en jattestor traktor com han klippte graset med. Jag roar mig anda med min lilla grasklippare... Later ju mattligt roligt men jag lyckades roa mig. Det ar inte sa drygt maste jag erkanna.
Shane har sagt att snart ska vi borja plocka pinnar. Alska – Yrke: Professsionell Pinn Plockare. Det finns en del nya falt har ute, de har alltsa huggt ner en massa trad och de ska sa en masa grejer dar men det finns en massa pinnar och skit fran traden de huggt ner men inte stadat upp ordetnligt an. Sa vart jobb kommer vara att plocka pinnar – HA plockepinn! Men nar plockepinnet ar klart och bomullsskorden borjat kommer jag sitta pa nagon bomullsmodul tror jag det kallas. Vad man gor ar att sitta pa en enorm maskin som pressar ihop bomullen. Det ar ett ganska enkelt jobb, det svarste ar att klara av varmen. Sa jag hoppas det gar bra.
Och vet ni vad det finns en dansk kille har ute han heter Dan. Idag kom han tillabks till var lilla stuga men en dod Emu pa sin pickup – han hade alltsa jagat en emu(en stor fagel som ser ut som en struts) Han undrade om jag hittat nagon stor kniv i koket som jag stadat. (jag har spenderat ca 7 timmar av mitt liv med att stada upp det har smutsiga koket nu ar det ”rent” – de flesta av er skulle nog inte noja er med ett sant har kok men man har inte sa hog standard nar men lever som jag gor (alska att jag leker martyr och tycker lite synd om mig sjalv – jag vill ha pannkakor nar jag kommer hem mama ) Men nu ar koket typ rent jag har stadat som aldrig forr men det var ta mig tusan extremt smutsigt!)
Jag hade inte hittat nagon stor kniv i koket som vi kunde cutta upp emun med. Jag petade lite pa emuns fot som sag mycket udda ut. Sen tyckte jag att det var laskigt och beslot mig att inte ha nagot mer med emun att gora. Dan akte ivag och dumpade emun efterso han ine hade nagot att skara upp den med. Alltsa kunde vi inte ata den, jag tror att om man ska tillaga en emu far man nog gora som amn gor emd en kalkon eller kyckling. Hursomhelst blev det ingen emu till middag.
Och hur kunde jag glomma, nar jag skulle klippa graset pa ett stalle som lag en bit ifran farmen sa lastade vi upp grasklipparen pa ett slap som vi satte pa en pickup. Nar vi skulle aka tillbaka till farmen hade vi bade pickupen och en traktor att kora tillbaka och det var bara jag och Mark. Sa jag fick kora pickupen med slap alldeles ensam – ja det later otroligt lamt men for att for forsta gangen vara i en bil utan nagon som sitter bredvid mig och sager vad jag ska gora sa tycker jag att jag var en duktig hest. Jg kom val upp i som snabbast 45 km/h men Mark sa att inte ens han skulle kora snabbare pa grund av att sl;apet inte skulle klara det... Det var laskigt och jag var ltie radd men det var roligt ocksa. Sen fick jag kora Dan nagra hundra meter vilket gick lite sadar eller jag behover lite ovning pa att vaxla.. blir lite hackigt d och da.. em hela tiden.. men det ar val en vanesak.. em jag.
Forhoppningsvis far jag kora lite mer imorgon och resten av veckan ocksa.
Ja.
Emjo de var val det.
Nu ar jag alltsa mitt ute I ingenstans, eller det ligger melln Moree och Goondiwindi pa gransen mellan New South Wales och Queensland. Mina senaste tva dygn har innehallit en del nya upplevelser. Vi satt pa greyhounden och varan da blivande chef Shane hade bett oss att be busschaufforen att slappa av oss mellan Moree och Goondiwindi. Detta later i mina oron inte riktigt, vada ska vi bara bli avslappta mitt i ingenstans. Mark forklarade da i saklig ton att vi inte gar av bussen forns vi sett Shane. Jag tankte da att tank om vi inte ser honom ska vi bara ga av i Goondiwindi och vanta – tank om han inte dyker upp eller gar att far tag pa? Eller tank om han ar Goondiwindi chainsawmassacre? Jag var monst sagt lite nervig over det hela.
Som tur var dok Shane upp och busschaffisen var schysst och slappte av oss emellan sa allt gick som smort. Efter nagra minuter i bilen anlander vi vid farmen eller det ar inte en farm, det ar var lilla stuga dar vi arbetare bor, ett stort hus dar Shanes foraldrar bor, och nagra plathus som agerar verkstader till alla maskiner.
Den forsta veckan nu har inte bomullsskorden borjat an sa vi gor lite smajobb har och var. Vart forsta jobb var att olja ett timmarstaket. Inte speciellt svart jobb men man blir ojlig, naturligtvis. Sen vart det grasklippning pa en liten bilgrasklippare – jag vet inte vad de heter man kor den iaf och det var kalaskul. Enda tills Mark kom med en jattestor traktor com han klippte graset med. Jag roar mig anda med min lilla grasklippare... Later ju mattligt roligt men jag lyckades roa mig. Det ar inte sa drygt maste jag erkanna.
Shane har sagt att snart ska vi borja plocka pinnar. Alska – Yrke: Professsionell Pinn Plockare. Det finns en del nya falt har ute, de har alltsa huggt ner en massa trad och de ska sa en masa grejer dar men det finns en massa pinnar och skit fran traden de huggt ner men inte stadat upp ordetnligt an. Sa vart jobb kommer vara att plocka pinnar – HA plockepinn! Men nar plockepinnet ar klart och bomullsskorden borjat kommer jag sitta pa nagon bomullsmodul tror jag det kallas. Vad man gor ar att sitta pa en enorm maskin som pressar ihop bomullen. Det ar ett ganska enkelt jobb, det svarste ar att klara av varmen. Sa jag hoppas det gar bra.
Och vet ni vad det finns en dansk kille har ute han heter Dan. Idag kom han tillabks till var lilla stuga men en dod Emu pa sin pickup – han hade alltsa jagat en emu(en stor fagel som ser ut som en struts) Han undrade om jag hittat nagon stor kniv i koket som jag stadat. (jag har spenderat ca 7 timmar av mitt liv med att stada upp det har smutsiga koket nu ar det ”rent” – de flesta av er skulle nog inte noja er med ett sant har kok men man har inte sa hog standard nar men lever som jag gor (alska att jag leker martyr och tycker lite synd om mig sjalv – jag vill ha pannkakor nar jag kommer hem mama ) Men nu ar koket typ rent jag har stadat som aldrig forr men det var ta mig tusan extremt smutsigt!)
Jag hade inte hittat nagon stor kniv i koket som vi kunde cutta upp emun med. Jag petade lite pa emuns fot som sag mycket udda ut. Sen tyckte jag att det var laskigt och beslot mig att inte ha nagot mer med emun att gora. Dan akte ivag och dumpade emun efterso han ine hade nagot att skara upp den med. Alltsa kunde vi inte ata den, jag tror att om man ska tillaga en emu far man nog gora som amn gor emd en kalkon eller kyckling. Hursomhelst blev det ingen emu till middag.
Och hur kunde jag glomma, nar jag skulle klippa graset pa ett stalle som lag en bit ifran farmen sa lastade vi upp grasklipparen pa ett slap som vi satte pa en pickup. Nar vi skulle aka tillbaka till farmen hade vi bade pickupen och en traktor att kora tillbaka och det var bara jag och Mark. Sa jag fick kora pickupen med slap alldeles ensam – ja det later otroligt lamt men for att for forsta gangen vara i en bil utan nagon som sitter bredvid mig och sager vad jag ska gora sa tycker jag att jag var en duktig hest. Jg kom val upp i som snabbast 45 km/h men Mark sa att inte ens han skulle kora snabbare pa grund av att sl;apet inte skulle klara det... Det var laskigt och jag var ltie radd men det var roligt ocksa. Sen fick jag kora Dan nagra hundra meter vilket gick lite sadar eller jag behover lite ovning pa att vaxla.. blir lite hackigt d och da.. em hela tiden.. men det ar val en vanesak.. em jag.
Forhoppningsvis far jag kora lite mer imorgon och resten av veckan ocksa.
Ja.
Emjo de var val det.
lördag 20 februari 2010
Green eyes, you're the one that I wanted to find
Det ar ganska lustigt hur man far anpassa sig nar man ar pa resande fot. Jag ar liksom helt van vid att va tvungen att ga atminstone en km for att komma till narmaste donken sa jag kan snylta gratis internet for priset av en mellan cola. Idag valde jag en fruit fizz av nagon anledning, istallet for min traditionella mellan cola. Den smakar inte gott kan jag upplysa om.
Idag lamnar vi Melbourne. Har vart har nu sen i tisdags, typ varldens basta stad och jag har bestamt mig for att anr jag ar klar med farmjobbandet, kust resandet och Thailand med stora lillebror blir det Melbs for hela femman! Sa himla harlig vibe - alska att det ar harlig vibe det ar sant mama marita sager nar hon forsoker va tuff. Alska forsoker va tuff,. Jag minns nar jag och Sandra mobbade vara mamas for att de sa liksom sa mycket. Vi ansag att de forsokte vara tuffa - for alla vet att om man sager liksom ar man en riktigt cool typ. Hur som helst melbourne ar galet tufft och ahr tanker jag bostta mig min aterstaende tid i Australien efter mitt resande ar klart.
Men nu bar det av till Moree, det ligger i norra NSW, jag ska jobba med BOMULL och em jag vet itne riktigt vad ajg ska gora med bomullen men jag kommer jobba 12- 14 timmars dagar ar det sagt. Sa nu efter en manad av icke jobbande blir det tre manader av konstant jobbande. Heja heja. Men det ska bli skont att tjana pengar och och jobba. Och Mark tror att jag kommer fa lara mig att kora bil och kanske till och med traktor, vilket kommer va otroligt handigt nar jag kommer hem igen for da behover jag bara lara mig teori, kora i stan och pa is och sno och sen ar korkortet mitt. Jag ahr kommit fram till att korkort ar ganska handigt att ha. Alska att jag kom pa det nu, for the record sa visste jag faktiskt det innan. Jag klandrar mina foraldrar for att de inte tog sig tid att lara mig. Men nar jag kommer hem blir det andra bullar! Ah jag vill ha bullar mama lova att jag far bullar nar jag kommer hem! Alska att jag sitter har och vill ha bullar...Men bullar ar valdigt gott.
Igar var jag pa bio och sag shutter island, jag har precis samtalat med min stora lillebror om shutter island, kaniner och bajs. Em Didrik ansag att slutet pa shutter island inte kunde matas med hans forvantningar. Jag ansag inte heller att slutet var helt my cup of tea men var anda nojd med mitt besok pa biografen.
Men em jag kanske inte kommer ha mottagning pa telefonen och troligtvis inte internet men jag hor av mig pa nagot satt. I varsta fall skickar jag min adress med ett brev till nagon som far sprida ryktet om min valgang.
Idag lamnar vi Melbourne. Har vart har nu sen i tisdags, typ varldens basta stad och jag har bestamt mig for att anr jag ar klar med farmjobbandet, kust resandet och Thailand med stora lillebror blir det Melbs for hela femman! Sa himla harlig vibe - alska att det ar harlig vibe det ar sant mama marita sager nar hon forsoker va tuff. Alska forsoker va tuff,. Jag minns nar jag och Sandra mobbade vara mamas for att de sa liksom sa mycket. Vi ansag att de forsokte vara tuffa - for alla vet att om man sager liksom ar man en riktigt cool typ. Hur som helst melbourne ar galet tufft och ahr tanker jag bostta mig min aterstaende tid i Australien efter mitt resande ar klart.
Men nu bar det av till Moree, det ligger i norra NSW, jag ska jobba med BOMULL och em jag vet itne riktigt vad ajg ska gora med bomullen men jag kommer jobba 12- 14 timmars dagar ar det sagt. Sa nu efter en manad av icke jobbande blir det tre manader av konstant jobbande. Heja heja. Men det ska bli skont att tjana pengar och och jobba. Och Mark tror att jag kommer fa lara mig att kora bil och kanske till och med traktor, vilket kommer va otroligt handigt nar jag kommer hem igen for da behover jag bara lara mig teori, kora i stan och pa is och sno och sen ar korkortet mitt. Jag ahr kommit fram till att korkort ar ganska handigt att ha. Alska att jag kom pa det nu, for the record sa visste jag faktiskt det innan. Jag klandrar mina foraldrar for att de inte tog sig tid att lara mig. Men nar jag kommer hem blir det andra bullar! Ah jag vill ha bullar mama lova att jag far bullar nar jag kommer hem! Alska att jag sitter har och vill ha bullar...Men bullar ar valdigt gott.
Igar var jag pa bio och sag shutter island, jag har precis samtalat med min stora lillebror om shutter island, kaniner och bajs. Em Didrik ansag att slutet pa shutter island inte kunde matas med hans forvantningar. Jag ansag inte heller att slutet var helt my cup of tea men var anda nojd med mitt besok pa biografen.
Men em jag kanske inte kommer ha mottagning pa telefonen och troligtvis inte internet men jag hor av mig pa nagot satt. I varsta fall skickar jag min adress med ett brev till nagon som far sprida ryktet om min valgang.
måndag 1 februari 2010
I'm leaving on a jetplane don't know when I'll be back again!
Idag aker vi fran Melbourne, kom hit igar vid 6.30. Och nu drar vi vidare till Adelaide och sen Alice springs. Em ja det ar vad som hander nu.
fredag 22 januari 2010
Du lutade dig mot mig nar du var svag
Nar jag och mina klasskamrater fran Langbrodahls gamla skola var mellan 10 och 12 ar fick man ga pa fritidsgarden Klubben. Pa Klubben kunde man sysselsatta sig med en rad olika aktiviter. Spela tvspel i tvspelsrummet, rita och pyssla i pysselrummet, spela spel och ata mellis i det stora rummet, titta pa film pa fredagar i tv-rummet. Och sa hade de en dator i datarummet, datan hade inga spel vad jag kan komma ihag men den hade internet anslutning. Det var under den har tiden jag skaffade min forsta email adress, jag tror faktiskt det var mammas ide att jag promt skulle ha en. Sa hon kunde skicka roliga kedjebrev som hon fortfarande envisas med att skicka, fraga mig inte varfor. Mormor gor ocksa det, det kanske ligger i generna.
Och eftersom jag hade en emailadress hade naturligtvis Sandra en emailadress ocksa, jag ar ganska saker pa att jag var forst med emailadress- ratta mig om jag har fel. Och trots att vi sags varje dag sa skickade vi anda emails till varandra, pa Klubbens dator. Men internet var dyrt pa den tiden sa man var tvungen att forskriva breven. Eller det var vad Mats(en av fritidledarna)sa. Jag och Sandra forskrev da mailen pa papper sa vi visste vad vi skulle skriva i mailet. Pa den tiden var ju inte vara typing skills sa imponerande sa det tog val lika lang tid att skriva mailet nar vi var uppkopplade pa det dyra internet som det skulle ha tagit om vi inte forskrivit pa papper. Mats upplyste oss i efterhand att vi skulle ha forskrivit mailet i ett word dokument och sen klistra in det i mailet for att spara pa det dyra internet. Det var inte lika roligt att skriva mail pa det sattet.
Hur som helst varfor jag berattade den har lilla historien ar for att det ar exakt vad jag gor nu. Jag forskriver det har blogginlagget pa min dator i min sang utan internet anslutning. Internet ar fortfarande dyrt. Eller egentligen inte alls for jag kan ga till bibloteket eller till the office och anvanda gratis internet. Men om jag gar till biblan brukar jag tappa skrivlusten och i the office ar det alltid nagon som vantar pa att anvanda datorn efter en och da far jag daligt samvete av att sitta dar och blogga – den som vantar kanske maste soka jobb for den ar arbetslos och elandig. Att forskriva blogginlagget ar alltsa en bra losning pa problemet.
Jag ar numera arbetslos. I tisdags berattade jag for min chef att jag planerar att sluta nasta fredag bara sa att han vet. Jag ville va schysst och ge honom lite tid att anstalla nagon ny. Han svarar att om sa var fallet sa avrundar vi nu i eftermiddag istallet(FORBANNADE JAVLA KUKHUVUD AR VAD HAN AR!). Jag fick alltsa sluta lite tidigare an planerat da.
Min backup plan var att ga tillbaks till telemarketing jobbet jag gjorde innan jag borjade pa skruvfabriken. Men nar jag funderade vidare pa saken kom jag fram till att jag kommer aka ifran Sydney nasta vecka och jag har fortfarande ingen aning om var jag ska ta vagen. Jag ar ledig(alska att jag kallar det ledig) istallet och forsoka fixa vart vi ska aka. Utan nagon storre framgang tyvarr. Jag har fortfarande en vecka pa mig iof och nan gubbe sa att han hade garanterat jobb for oss, han lat inte sa palitlig. Men i varsta fall har jag en opalitlig kalla i Melbourne som pastar sig ha garanterat jobb – sa det kunde ju ha vart varre. Em ja.
Det ar hysteriskt varmt idag. Otroligt hysteriskt varmt men inte soligt det ar varre an en bastu. Det slog mig nar jag gick pa min morgonpromenad imorse(kring tolv) att jag kommer att arbeta i san har hetta, ack och ve! Och jag vet att jag maste njuta av varmen for hemma ar det minnsann 150 minus och isbjornar vandrar over fran nordpolen och alla ar arbetslosa. Men ibland ar det bara sa hysteriskt varmt, helt galet hysteriskt varmt.
Mhm det var det och nu ska jag skriva ett mail till Sandra jag skulle ha gjort det i forra veckan men det blev inte av.
torsdag 14 januari 2010
-Why are you so far away,she said
Jag sitter har efter jobbet svettig, trott och smutsig. Man blir sa otroligt smutsig av att packa skruva och hamra sonder pallar. Har fortfarande inte hort fran nagra agencies och ar sa galet trott pa Sydney jag vill bara bort bort bort harifran!
Hmm blir nog utgang ikvall far se vad som hander. Nej nu ska jag traska hem och duscha!
Hmm blir nog utgang ikvall far se vad som hander. Nej nu ska jag traska hem och duscha!
onsdag 6 januari 2010
Min iPod ar inte med mig och jag kan darfor inte ha en rubrik som matchar vad jag lyssnar pa som jag brukar ha.
Det ar tordag, klockan ar 11.09 och jag ar redan trott pa den har dagen. Jag vantar att hora fran farmagencies men det ar jalvigt tyst pa den fronten. Och mycket trakigt, Mark jobbar den har veckan och det gor typ alla andra ocksa. Jag ar uttrakad och maste spara pengar och kan darfor itne gora mycket annat an att ha trakigt.
Lillebror bababa bli inte som jag nar du blir stor! Jag saknar min iPod sa mycket att ajg kan grata. Jag hoppas vid jesus att jag far den tillbaka idag. Det ar fortfarande inte speciellt bra vader. Jag har fortfarande inte kommit ut pa landet och jag vill fortfarande inte ga tillbaks till skruvfabriken.
Och jag ar fortfarande trott pa Sydney inget emot staden iof men jag har vart har i fyra manader nu och ajg borjar trottna jag vill bort bort bort. Men inte hem. Jag har haft en del hemlangtan over jul och nyar men det har nu lagt sig. Hursomhelst just nu ligger pa kartan att skaffa ett farm/fruktplock jobb uy pa vishan sa det inte finns annat an att jobba och va uttrakad och sen nar tillrackligt med pengar har sparats da bar det av ut pa nya aventyr!
Lillebror bababa bli inte som jag nar du blir stor! Jag saknar min iPod sa mycket att ajg kan grata. Jag hoppas vid jesus att jag far den tillbaka idag. Det ar fortfarande inte speciellt bra vader. Jag har fortfarande inte kommit ut pa landet och jag vill fortfarande inte ga tillbaks till skruvfabriken.
Och jag ar fortfarande trott pa Sydney inget emot staden iof men jag har vart har i fyra manader nu och ajg borjar trottna jag vill bort bort bort. Men inte hem. Jag har haft en del hemlangtan over jul och nyar men det har nu lagt sig. Hursomhelst just nu ligger pa kartan att skaffa ett farm/fruktplock jobb uy pa vishan sa det inte finns annat an att jobba och va uttrakad och sen nar tillrackligt med pengar har sparats da bar det av ut pa nya aventyr!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)